tisdag 28 oktober 2014

Värderingsförmåga, en av våra viktigaste förmågor.

Ett sommarlov för många år sedan tog jag med mig min gamla batteriradio på landet till en solvarm klippa. Tycker om att lyssna på radio på sommaren, när jag är helt ledig och kan ägna mig åt att enbart lyssna. Bli berikad av andras tankegångar och erfarenheter. Få nya tankefrön planterade i mig och att få ta del av andras klokskap och livserfarenheter.
Minns inte vilket program det var, minns inte vem som pratade. Om det var Matti Bergström (hjärnforskaren) eller någon som pratade om honom och hans forskning. Men några av orden minns jag fortfarande tydligt: Värderingsförmågan är en av våra viktigaste förmågor. Den grundläggs upp till tolv års ålder. 
I programmet fick jag många pusselbitar till en "bild" som jag fr.o.m. den dagen fortsatt att bygga och pussla vidare på i min undervisning. En bild där varje pusselbit behövs för att mina elever ska utvecklas på så många områden som möjligt i livet. 

Jag hade redan börjat arbetet med att låta eleverna tolka ordspråk, men nu förstod jag varför det fungerade så bra. Genom att nu läsa allt jag kom över av det som skrivits om hjärnans utveckling, känslans intelligens och olika lärstilar tillkom nya pusselbitar i min bild. Pusselbitar som alla blev lätta att inkludera i min undervisning. Pusselbitar som eleverna hade lätt att ta till sig och som verkade fylla dem med energi, nyfikenhet och arbetsglädje. 
Arbetet tränade inte bara tolkningsförmågan och den språkliga uttrycksförmågan, utan verkade även skapa en ökad respekt mellan barnen och en naturlig acceptans mellan olika personligheter. Jag märkte också att arbetet fungerade som ett slags känslomässigt brobygge mellan eleverna. 

Genom åren har det tillkommit flera pusselbitar. Jag har fått föreläsa och hålla workshops, skriva i olika former och nu senast fått släppa min första bok (för år 3). 


Det allra roligaste är när jag fått veta av pedagoger runt om i landet, som börjat använda arbetssättet, att det fungerar så bra i olika åldrar.
Jag har fått feedback från fritidspedagoger, lärare i grundskolan, lärare i svenska som andraspråk, och speciallärare på gymnasiet. Det känns meningsfullt och så oerhört roligt att få fortsätta utvecklas och utveckla arbetet vidare. Det känns meningsfullt och roligt att arbetet fortsätter sprida sig som ringar på vattnet och att det kommer andra till nytta. 

Den som vill läsa mer om själva arbetssättet, om hjärnans utveckling, emotionell kompetens, värderingsförmåga och varför den är så viktig att utveckla kan göra det i min utvecklingsartikel hos Skolporten här. 


måndag 27 oktober 2014

Man ska inte döma hunden efter håren 


Vecka 44 ger möjligheter till arbete i personalgrupper. 
Roligt och givande att få byta roll ett tag. Från klasslärare till arbete med vuxna.

Det är lätt hänt att ett negativt gruppklimat blivit cementerat för att vardagen fått rulla på så att man till slut inte ens tänker på att negativa mönster eller att grupphiearkier bildats. För att bryta detta behöver man skapa en nystart där alla engageras, så att nya roller kan växa fram.
Man behöver bygga en helt ny känslomässig plattform att mötas på där villkoren är lika för alla, där förutsättningarna är nya (och okända) för alla. Där ingen redan kan mer än någon annan och där man får en möjlighet som elev att möta övriga under samma slags förutsättningar. En plattform där alla kan vara med, där man möter upp varje elev utifrån den elevens erfarenheter och sedan går vidare därifrån.

Idag har jag arbetat med handledning tillsammans med en grupp mellanstadielärare för att ge dem verktyg till att kunna göra just det. Vi har plockat ut de ordspråk ur lärarhandledningen som passar bäst för uppstarten och vad som behövs i just deras klasser. 

Arbetet med varje ordspråk är uppbyggt i olika steg. Här ovan kan du se ett exempel på hur det presenteras för läraren innan man börjar elevarbetet för att ge snabb överblick av ordspråkets syfte och kärna. 
Därefter följer de olika stegen i form av elevarbetet med elevernas egna tolkningar, elevredovisningarna, samtals och diskussionsförslag att luta sig mot i efterarbetet och hur man kan arbeta vidare på olika sätt. T.ex. inom svenska, bild, drama, klassråd & elevråd. Arbetet täcker även i stort sett hela kapitel 1 och 2 i LGR11 och gör så att de inkluderas i den övriga undervisningen. 

Materialet är lätt att anpassa efter elevernas ålder, så handledningen fungerar bra att luta sig mot och hämta idéer ur hela vägen upp genom grundskolan. 

Som klasslärare kan jag göra arbetet i en klass i taget. Men genom att skriva läromedel, föreläsa och handleda når jag ut till så många fler vilket känns som ett oerhört fint privilegium. Att få så ett litet frö som faktiskt kan påverka på ett positivt sätt till några fler därute.

"Ingen kan göra allt men alla kan göra något"... detta är mitt något, och jag är så glad att jag idag fick dela med mig av ett litet frö till i en grupp av intresserade och professionella kollegor. 


fredag 24 oktober 2014

Du behöver inte släcka någon annans ljus 

för att din egen låga ska lysa klarare.


När eleverna får tolka ordspråk i både text och bildform blir ofta illustrationerna ytterligare en  tolkning. Själva tolkningsarbetet görs på egen hand, utan påverkan från någon annans tankegångar. När de sedan redovisar sina tolkningar för varandra leder även bilderna vidare till givande diskussioner. Bilderna besjälar texterna och brukar vara minst lika uppskattade som orden. 

I den här tolkningen finns en liten bild med två streckgubbar. Oj, vad kraftfull den lilla bilden är, och vilken fantastisk diskussion den gett. Vid redovisningstillfället och fortsatt i olika grupper (med både elever och vuxna som arbetar i skolans värld). Att det är precis sådär liten man känner sig när någon skriker eller säger en nedåtpuff åt en. 
Kanske är det så att distansen som bilden ger gör det lättare att tala om svåra situationer och insikt om hur man själv ska vara mot andra. En insikt som verkligen berör då den får passera både tanke, ord och känslor i kroppen. 
Jag tror att det vi lär oss via just känslor stannar kvar i oss på ett helt annat sätt och blir bestående kunskap. Livskunskap. 

onsdag 22 oktober 2014

"Vi får ej välja ramen för vårt öde. 

Men vi kan ge den dess innehåll." 

/Dag Hammarskjöld




Det är alltid intressant att presentera personer som är förebilder på olika sätt 
när man arbetar med att tolka citat.
Dag Hammarskjöld är en sådan person för mig.

Denna tolkning är gjord av en elev i år 3. 
Lärorik för alla åldrar att ta del av. 

tisdag 21 oktober 2014



Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite



Den här tolkningen gjorde en elev i år 5. 

Den påminner mig om tankens kraft och vikten av att hålla & behålla rätt fokus.
Om vad som är viktigt på riktigt.






måndag 20 oktober 2014

Man lär inte för skolan utan för livet



Jag lär mig inte för någon annans skull utan för min egen...

Att äga och ta ansvar för sin egen kunskapsinhämtning är så viktigt. Att själv kunna se och förstå vad jag bör göra här och nu, samtidigt som man ser till det som kommer längre fram. Måluppfyllelsen.

Det blir alltid lika många tolkningar som det finns individer i gruppen. Först får de sina egna insikter, sedan får de redovisa dem för de andra. Genom redovisningarna får de ytterligare insikter och synvinklar. Jag som lärare kliver in aktivt först när alla har redovisat sina egna tankar och kan då hjälpa till så att diskussionen verkligen leder till något bra. Till något som eleverna tar med sig och lutar sig mot framöver. I skolan och i livet. 

söndag 19 oktober 2014

Ett gott samvete är bästa huvudkudden

Man lär sig så länge man har elever...
Den här tolkningen har en nioåring gjort. När han på egen hand fick fundera över vad ordspråket betyder fortsatte innebörden att utvecklas i honom. 
En tid senare kom han stolt in (tillsammans med några kamrater) och berättade att de numera "nästan aldrig bråkade längre på rasten", att de hade lärt sig lösa saker som uppstod genom att själva prata om det och att de tillsammans hade uppfunnit en förlåt-kram som gjorde att det kändes bra. Att det som kan kännas fel går att rätta till genom egen aktiv handling.
De andra i klassen hade tidigare fått ta del av hans redovisning. Vi hade lagt tid och uppmärksamhet på att prata om den och vad den kunde betyda i det dagliga livet. Alla hade fått vara med i diskussionen där de fått använda sina känslor, erfarenheter och tankar i processen. Därför kunde de tillsammans relatera till och använda det i praktiken när de tog med sig insikterna ut ur klassrummet.

Jag tänker ofta på vad jag får lära mig av mina elever. Att det jag lär mig stannar kvar och blir användbart i nya framtida situationer med andra elever. 
Verktyg att använda som alla elever kan relatera till, som en slags storytelling. Erfarenheter man delar med sig av som ger inre bilder, insikter och tips till andra att härma och luta sig mot.

Visdom förr gick ofta från mun till mun. Den äldre generationen förde vidare sin klokskap till de som var yngre, för att de inte skulle behöva upprepa samma misstag. 
Så tänker jag mig att ordspråken kan fungera för dagens generation. Som ett verktyg att nå klokskap och visdom som berör känslomässigt, får oss att fundera över skeenden i livet, våra handlingar och hur det vi gör påverkar hur vi (och de runt omkring oss) mår. Ett verktyg som lär oss att bli helhetsseende och utvecklar vår värderingsförmåga. 
Jag är så glad att det finns så många kloka ordspråk jag kan använda i min undervisning. Efter mer än tjugo år känner jag likadant: Det är fortfarande lika roligt och utvecklande varje gång jag tillsammans med klassen tar mig an att tolka ett nytt. När jag som lärare får äran att ta del av elevernas kloka tankar och tolkningar, som sedan får fungera som ett berikande diskussionsunderlag när vi i gruppen fortsätter att arbeta med allas tolkningar på olika sätt. 
Man lär sig så länge man har elever...

lördag 18 oktober 2014

Vi är vad vi tänker

Att arbeta med ordspråk & citat i skolan

Genom att använda ordspråk & citat som verktyg tillsammans med eleverna inkluderas det så viktiga värdegrundsarbetet helt naturligt i den övriga svenskundervisningen. 

Tankefrön får gro hos var och en, de får tolka och förklara med egna ord, språket utvecklas, muntlig redovisning tränas och samtal och diskussioner uppstår som berikar och blir nya lärdomar för alla som deltar. 
Alla som deltar får både presentera sina egna tolkningar och ta del av övrigas. Man lär känna varandra på ett nytt sätt; för sina inre tankar istället för det som syns på utsidan. Man blir berikad av de andras tolkningar och lär sig nya synsätt samtidigt som man lär sig LYSSNA aktivt på alla andra i gruppen. ALLA får komma till tals på lika villkor. 

Det kan vara lite pirrigt att redovisa... genom det lär man sig även att visa lyssnarrespekt mot övriga. För det man ger ut får man tillbaka. Gruppklimatet påverkas positivt genom arbetsprocessen vilket är ytterligare en vinst jag märkt genom arbetssättet. 


Elevtolkning från år 3

Det sprider sig som ringar på vattnet

Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra.
Vad vill du sprida vidare?

Skolporten: Intervju och utvecklingsartikel.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor