Att skapa möten mellan människor

Min drivkraft... det som gör att jag gör det jag gör, kärnan ur vilket allt det andra växer ur...

är att skapa plattformar för möten mellan människor. 

Äkta möten som sår frön man kan bygga resten på... ett nytt och bättre resten - ett mer medvetet sådant. Där acceptans, inkludering och helhetsseende blir en naturlig ingrediens. Något man får träna på och utveckla sin förmåga inom tidigt i livet, då hjärnan fortfarande utvecklas och är starkt formbar. Vi behöver fokusera lika mycket på detta som på övrig kunskapsinhämtning. Det är ju en kombination av dessa som kan möta en föränderlig framtid och ta hand om den på bästa sätt.

De ordspråk och citat jag använder (och alltid väljer med hjärtat) fungerar som dörröppnare vilka skapar känslomässiga plattformar där sådana möten lättare kan ske. Där alla inkluderas eftersom tolkningarna som ska göras möter upp var och ens tankeförmåga precis där man är i sin egen personliga utveckling. 

I mötena som sedan uppstår då man lyssnar till övrigas tolkningar och berikas av dem får man ta del av en mängd nya synvinklar och perspektiv och man lär känna övriga utifrån deras tankar och inre istället för det som syns på ytan.

Alla får kontinuerlig träning i att lära sig utveckla sina egna tankar och uttala dem i ord, lär sig stå för dem (vilket i sin tur utvecklar allt från självförtroende till civilkurage) plus att man sedan får lära sig lyssna aktivt och med respekt på övrigas tankar och tolkningar genom vilka ens eget synsätt vidgas och utvecklar förmågan till helhetsseende och perspektiv. 

Visdom och klokskap, filosofi, samtal, diskussion, perspektiv och helhetsseende. 

Empati, förståelse, medkänsla, civilkurage. Självkännedom, självförtroende, självkänsla. 

Tillit till att tänka - sätta ord på sina tankar och bli hörd, ja verkligen lyssnad på, ger en känsla av meningsfullhet. 

Jag tänker - alltså är jag. Är det inte där allt behöver börja? 

Elevreflektion från lågstadiet gällande ordspråksarbetet

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." 

/Aristoteles

Om du inte bestiger berget får du ingen utsikt över dalen

Jag brukar använda liknelsen om fyra journalister som bevakar en husbrand från olika platser som metafor när jag föreläser. Att deras rapportering kommer se olika ut beroende på från vilket håll de ser branden. Att det är var och ens perspektiv över det som sker som formar både upplevelsen och beskrivningen.

När jag tillsammans med elever använder ordspråk och citat som verktyg och dörröppnare fungerar det på samma sätt. Man gör ju tolkningen utifrån sin synvinkel och sitt livsperspektiv, det vill säga utifrån sina egna personliga erfarenheter, egenskaper och mognad. Arbetssättet gynnar alla lika mycket, t.ex. introverta och extroverta, vilket inte alltid sker naturligt i skolmiljön. 

Genom att göra sin tolkning helt utifrån sina egna tankar, utan att tala med andra möts man upp precis där man är i utveckling och det gör i sin tur att alla kan vara med. Det blir ett verktyg för alla, där alla kan inkluderas på lika villkor.

Det finns inga rätt eller fel. Det är inte mängden ord eller hur välskrivna det är som är huvudsyftet, utan det är att ALLA får träning i att utveckla sina EGNA tankar och lära sig lita till dem. Till varje tolkning görs även en illustration vilken i sig besjälar orden och gör dem än mer inbjudande att ta del av. 

När man sedan delger övriga (i en trygg lärarledd miljö) lär man sig tala inför andra, och inte nog med det: man vågar visa upp sina inre tankar och lär sig stå för dem. Min erfarenhet av arbetet har visat att det är så mycket mer än talträning som detta ger. Självkännedom, civilkurage, självkänsla och självförtroende är ytterligare förmågor man får med som vinster. 

Den som inte redovisar lär sig lyssna aktivt och får lära känna sina kamrater på ett nytt sätt. För det inre snarare än det som syns. Att se varandra med nya ögon och verkligen lära sig lyssna tränar inte bara den demokratiska processen utan även förståelse och empati. Grupphierarkin formas om, gruppklimatet blir betydligt varmare. Ett förebyggande tillhörighetsarbete som man automatiskt får med på kuppen. Att verkligen lära känna andra för deras inre, låta andra vara sig själva fullt ut, skapa äkta tillit i gruppen... 

När alla redovisat och berättat om sina bilder uppstår fantastiska filosofiska diskussioner där man diskuterar olika synvinklar och perspektiv som framkommit under redovisningarna. Förutom att var och en i gruppen lärt sig utveckla sitt eget tänkande och sätta ord på det blir man med alla andras olika tolkningar erbjuden en mängd olika sätt att tänka. Man blir berikad med flera perspektiv och får ett större helhetsseende, en större förståelse och fler möjligheter. 

Dessa är det viktigt att på något sätt befästa. Därför har vi alltid en reflektionsstund där alla enskilt kan skriva ner de guldkorn man vill minnas eller insikter man fått. 

Behålla insikten om sitt vidgade perspektiv vilket i sig även tränar långsiktigt tänkande.

Att arbeta med verktyget fungerar lika bra oavsett ålder. Effekten är densamma - i elevgrupp eller i vuxengrupp. Att t.ex. i en företagsledning använda arbetsgången ger samma vinster och ökar förmågan till äkta möten och helhetseende. Där kanske man inte alltid använder ett ordspråk som dörröppnare, det kan vara en vision eller en specifik sak man får tänka till kring - och det blir alltid lika många tankar/lösningar som personer i gruppen. Ansvarsfrågor kan lösas bättre genom att man får ett större perspektiv genom helhetsseendet de olika perspektiven bidrar med. 

Vi behöver i alla led ägna åt oss att se med större perspektiv, ett vidgat helhetsseende och en hållbar långsiktighet. Att låta unga arbeta med ordspråkstolkningar är mitt bidrag till att utveckla den förmågan, men det är minst lika roligt och viktigt att då och då få göra besök i vuxenvärlden med arbetssättet. 

Elevtolkning från lågstadiet.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." 

/Aristoteles 

Lägereldsmöten

Min erfarenhet har visat mig att rätt ordspråk vid rätt tillfälle fungerar som den bästa av inbjudningar att mötas kring. Ordspråket/citatet vi arbetar med blir lägerelden vi möts runt. Ett väl valt sådant når djupt utan att kännas tungt - arbetet känns inbjudande, lätt och lustfyllt och eleverna tar mer än gärna itu med att fördjupa sig i orden och följa upp arbetet i olika steg. Alla lika språkutvecklande. Man lär sig dessutom tolka - läsa mellan raderna - förstå metaforer och andemeningar.
Arbetssättet är lätt att anpassa efter mottagare och ålder och kan med fördel användas med både yngre och äldre elever. Det kombinerar kunskapsuppdraget med värdegrundsuppdraget på ett naturligt sätt. (I de högre årskurserna fungerar det lika bra i engelskundervisningen.)

1. Alla får samma ordspråk / citat. Dessa tolkas enskilt av var och en i text och bild.
2. Vi delger varandra våra tolkningar sittandes i ring, vår lägereld. Läser texten, berättar om bilden. (Ibland är bilden en egen tolkning i sig. Bilderna uppskattas alltid, de besjälar orden och engagerar.)
3. Vi samtalar om tolkningarna, spinner vidare på trådar som fötts ur dem. Lyfter viktiga saker och känslor som kommit fram. Diskuterar dem, behandlar dem, kommer överens om förhållningssätt som hjälper oss utvecklas. Nu när alla förstår blir det dessutom lättare att stötta varandra, inkludera och engagera alla. Som ett inbördes kontrakt.
4. Mina ord på vägen... Någon/några minuter där jag delger mina råd / erfarenheter. Jag kommer in först här, det är viktigt att elevernas egna tankar får ta hela platsen i de första 3 stegen.
5. Reflekterar enskilt. Skriver ner vad man särskilt har lärt sig eller vill minnas. Guldkorn, hur man utvecklats, växt, stärkts, vidgats eller kanske imponerats/inspirerats av någon annans tankar eller framförande.

Vi följer alltid samma steg. Det finns en trygghet i det och det blir lättare och lättare att delta för varje gång eftersom man vet vad som förväntas samt att lusten utvecklas att förbättra och verkligen vara aktiv i alla delar. Man har helt enkelt positiva förväntningar p.g.a att man vid tidigare tillfällen känt av vinsterna och fått ta del av må-bra-känslorna, både enskilt och i grupp.

Enskilt för att man lär sig utveckla sitt eget tänkande; utvecklar sina egna tankar och lär sig lita till dem... I grupp för att man är del av något större där total tillit råder genom äkta möten, respektfulla diskussioner och att lära sig lyssna aktivt. Man blir berikad av nya tankar, andras tankar och synsätt. Man blir erbjuden olika synvinklar formade utifrån andras egna inre tankar och lär känna sina klasskamrater med nya ögon ... eller kanske via nya öron...

Att lyssna aktivt med stor närvaro berikar, vidgar. Att bli lyssnad på under samma förutsättningar ger talträning. Arbetsgången med ordspråksverktyget bygger broar mellan eleverna, ger insikter och tränar känslomuskler.

Se och bli sedd, inte för utsidan eller vad man presterar på t.ex. fotbollsplanen - utan för sina tankar. Få utveckla sin klokhet, sin visdom och sin kommunikationsförmåga. Få träning i att göra sin röst hörd utifrån sina egna tankar.
Få lära sig utveckla sina egna tankar och sedan stå för dem med ord stärker. Det ger mod, civilkurage och självkänsla.
Att få lära sig lyssna aktivt på andras tankar tränar respekt, att berikas av dem vidgar ens vyer - ger nya tankar.
Att kunna mötas i samtal och diskussion utifrån allas olika tankar tränar ett demokratiskt förhållningssätt. Framtidsförmågor att ta med sig ut i livet.

Educating the mind without educating the heart is no education at all.

/Aristoteles

Vill du ta del av några lektionsförslag jag utformat eller 

se några elevtolkningar finns de i min blogg att tillgå. 

Eller så kan du kika in på mitt twitterkonto: Ulrikasordsprak

där jag publicerar tolkningar som jag fått tillstånd att dela.

Tacksamhetslista istället för önskelista

Att göra en tacksamhetslista istället för en önskelista... Under alla år jag arbetat som klasslärare har jag gjort olika alternativa kalendrar. De senare åren även digitalt, vilket gjorde det lätt att publicera dem för hela skolan (och att dela med mig av dem via sociala medier till "skolfolk"). En av luckorna var denna; Gör en tacksamhetslista istället för en önskelista. Lika givande att göra uppgiften som att delge varandra vad man skrivit. Synliggöra - känna - uppskatta - förstå vad som är viktigt på riktigt. Tacksamhet, förmågan att uppskatta vad man har när man har det. Och allt man ser och ger energi expanderar....

Denna är skriven av en elev i år 3, och jag har fått tillåtelse att dela den. 
Men uppgiften i sig fungerar oavsett ålder. Gör en du också :-) One size - fits all.

Daggen räcker till alla grässtrån

Den som brukar "tävla" eller stressa blir kanske inte hjälpt av att man bara säger till eller behöver tjata. Insikt som kommer inifrån ger ofta ett bättre resultat. Det här ordspråket är ett bra verktyg för att medvetandegöra sådana situationer. Det kan genom det även bidra till ett förbättrat gruppklimat, på olika sätt. 

Syftet med ordspråket:

• Lära sig att ta det lugnt och tänka på alla (inte bara sig själv).
• Förstå att man inte behöver trängas eller stressa.
• Få insikt i att man kan vara med och skapa en trevlig stämning genom sitt sätt att vara.
• Ta vara på nuet, stunden man är i. 

Tänka/tolka - Delge/samtala

Varje gång vi tolkar ett nytt ordspråk görs det enskilt. En stor vinst är att ALLA då får utveckla sina egna tankar och träna sig på att formulera dem. En jag-stärkande process i sig.
Det blir alltid lika många tolkningar som det är personer som tolkat ordspråket.

När alla är klara delger man sin tolkning för de andra, vilket både ger träning i tal och samtal. Gruppdiskussionen med reflektioner och nyvunna insikter som följer brukar alltid generera i att det händer fler positiva saker i gruppen. Eftertanke om situationer från vardagen och diskussion kring dem är inte bara lärorikt, utan ger eleverna något att luta sig mot i framtida situationer. De lär sig lösa saker med ord, och ännu bättre - genom att insikterna redan infunnit sig i samtalet behöver vissa situationer inte ens uppstå.
Diskussionerna bidrar ofta till nya slags möten mellan dem som deltar. Möten för tankar och inre värden. Berikande samtal som många gånger fungerar som brobyggare mellan eleverna. Lära känna varandra på riktigt möten.
Vi sitter alltid i en ring när vi redovisar och samtalar (det kan vara runt ett bord, på stolar eller på golvet beroende på hur gruppen ser ut). Min erfarenhet har visat att det är då bästa förutsättningarna sker för äkta möten, då alla ögon och ansikten finns tillgängliga. Det blir en trygghet i det. Jag ser dem jag talar till. De som lyssnar kan visa med ansikte och kropp att de lyssnar aktivt. Man känner sig sedd och hörd. Man ser och hör andra. Man tränar äkta samtal.

Elevtolkningarna ovan är gjorda av elever i år 3. 

Men arbetssättet är lätt att anpassa efter ålder och mottagare. 

Det fungerar lika bra med äldre elever som med vuxna. 

Utbytet, goda möten och insikter är lika givande att få ta del av oavsett ålder. 

Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite

Att få fundera redan från start i livet över verkliga värden och synliggöra dem är viktigt. När eleverna arbetar med att göra egna tolkningar av ordspråk, talessätt och citat händer magiska saker. Både på individ och gruppnivå. Att träna sig i att tänka egna tankar, uttrycka dem och delge dem till andra är stärkande. Att träna sig i att lyssna aktivt på övriga när de delger sina tolkningar är berikande. Att reflektera, samtala och diskutera allas olika tolkningar är lika lärorikt. Det är som ett känslomässigt brobygge mellan eleverna där goda möten och "lära känna varandra på riktigt processer uppstår". Där respekt och allas lika värde får vara en naturlig del i förhållningssättet man får träna tillsammans. Att ta plats och att ge plats. Träning i ett demokratiskt förhållningssätt. Att få lära känna varandra för det inre via tankar istället för det som bara syns utanpå. Se vad som är viktigt på riktigt.

Visdom och klokskap

Visdom är grundat på erfarenheter, livslängd, livsfaser och svårigheter man gått igenom och klarat av. Förr levde kanske generationer närmare tillsammans och erfarenheterna delgavs naturligt vidare - som en stafettpinne tänker jag lite symboliskt. Samtidigt som man kunde få goda råd följde tröst och stöttning med på kuppen. Att få ta del av någons historik, få höra om en erfarenhet, hur den uppstod och hur den fick sin lösning gav ett helhetsseende och ett större perspektiv på saker och ting. Gjorde det kanske lättare att känna mening och i och med det även framtidstro och drivkraft.

Jag vill tro att det vi förlorat i den naturliga generationsgemenskapen i form av visdom och klokskap kan förmedlas genom nya vägar och det är en av mina drivkrafter när jag snickrar ihop mina värdegrundslektioner. Det är ren lycka att använda ordspråk och citat som verktyg, och det finns alltid något som är tillräckligt elevnära/vardagsnära för varje situation. Det är lätt och lustfyllt, men når ändå så långt. Plus att visdomen och klokskapet kommer med på kuppen.

Förutom att det är en naturlig del i svenskundervisningen och berör i stort sett hela kursplanen i svenska inkluderas värdegrundsarbetet och man får med den emotionella utvecklingen på ett sätt som faktiskt gör skillnad. Allas lika värde är stora ord, för att de ska få ett äkta värde behöver de få slå rot och utvecklas inifrån var och en. Då behöver man arbeta emotionellt och utveckla det egna tänkandet knutet till känslor på något sätt. Känslor öppnar upp porten till långtidsminnet och blir bestående kunskap. (Istället för "in genom ena örat och ut genom det andra.") Att utveckla egna tankar och därefter få ta dem vidare i flera steg i interaktion med andra likaså.

Under alla år jag arbetat tillsammans med eleverna med mitt ordspråksverktyg har jag förstått hur väl det faktiskt fungerar och hur brett det når. ALLA kan vara med eftersom varje tolkning görs utifrån där man själv är i utveckling och utifrån den egna förmågan. Det inte bara utvecklar elevernas egna tankeförmåga utan det bygger även broar mellan dem på ett djupare plan. Hur lika eller olika man än är lär man sig respektera och lyssna till allas olika tankar, erfarenheter, synvinklar och åsikter.
Man lär sig lyssna aktivt på andra. Man lär sig att andra lyssnar till ens egna tankar och känslor - man får känna sig hörd.
Att få känna sig hörd på riktigt skapar i sig många viktiga känslor där utanförskap och grupphiearkier naturligt försvinner. Istället skapas viktiga känslor som tillhörighet och respekt. Det fungerar förebyggande och främjar verkligen ett demokratiskt förhållningssätt.

En klass är som samhället i miniatyr. Det man lär sig här tar man med sig vidare ut genom livet... jag tänker att insikt, visdom, klokskap, perspektiv, helhetsseende och en god värderingsförmåga är det viktigaste man kan få med sig i lasten.

En båt ligger säkrast i hamnen, men det är inte det båtar byggs för. 

Elevtolkning från år 3.