Ordspråksarbetets fyra delar - som ett pussel

Ordspråksarbetets fyra delar är alla lika viktiga. De är visserligen givande var och en för sig, men behövs kopplas ihop för att nå hela vägen. Jag ser dem som ett pussel där alla bitar behövs för att man ska kunna se hela bilden. För att man ska kunna bli helhetsseende. För att gruppklimatet ska kunna påverkas. För att ett äkta brobygge mellan deltagarna ska fungera optimalt. 

1. Den första pusselbiten där man ska tolka ett ordspråk (eller ett citat) fungerar som dörröppnare och tankeingång. Här får man träning i att tänka noga, lyssna inåt vad ordspråket betyder för den som tolkar. Man får träning i att sätta ord på sina tankar som man skriver ner och illustrerar.

 

2. Den andra pusselbiten ger naturlig talträning för den som delar med sig av sin text samt berättar om sin bild. Att dela med sig av sin egen tolkning stärker både självförtroende och självkänsla. Tolkningarna är personliga och görs utifrån där man själv är i mognad och utifrån sin egen livserfarenhet. Detta gör att de som lyssnar blir berikade av flera olika perspektiv - samtidigt som de får lära känna varandra på ett nytt sätt. För inre tankar istället för det som syns utanpå eller för andra typer av prestationer. 

De som lyssnar får träning i att lyssna aktivt plus att de blir berikade med flera olika perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor vilket i sig tränar demokrati i praktiken. Att göra sin röst hörd - Att lyssna med respekt på andra. Det här steget fungerar bäst att genomföra i en cirkel, där alla kan se varandra vilket ger trygghet. I min roll som lärare startar jag alltid steg två med en incheckning där jag säger (varje gång) att alla kan bidra med snälla ögon och genom att lyssna aktivt. Att vi nu även tränar på den demokratiska processen. Vi tar några djupa andetag, med handen på hjärtat för att landa och aktivera varmt lyssnarlugn och en trygg miljö innan vi startar. Sen går vi varvet runt. En i taget delar med sig av sin bild och sin tolkning. Övriga lyssnar aktivt, utan att avbryta. Att lyssna aktivt gör att det man tar del av kan sjunka in lättare. 

3. Den tredje pusselbiten är lärarledd. Här kan vi samtala om och diskutera kring ordspråkets lärdomar, ställa frågor, ge varandra positiv feedback för tänkta tankar och illustrationer som besjälat orden. Här skapas brobygge i gruppen och ett äkta vi tar form. Vi möts i samtal som befäster den demokratiska processen och synliggör visdomar och klokskap som ordspråket gett oss. 

Ord på vägen får avsluta - vilka kommer från mig som lärare och blir mitt bidrag till ordspråket. (Vilka jag aldrig nämner tidigt i processen eftersom jag inte vill påverka någons tankar / tolkningar.) 

4. Den fjärde pusselbiten knyter ihop säcken. Genom reflektionstid får man tid att låta lärdomar och nya perspektiv sjunka in. Eftertanke som leder till utveckling av helhetsseende och större möjlighet att verkligen ta lärdomarna till sig. Låta dem sjunka in i långtidsminnet. Det hjälper att starta steg fyra med att blunda, ta några lugna andetag och lägga handen på hjärtat. Då är man mer närvarande i sina känslor och det är känslor som öppnar porten till långtidsminnet. Gör det man varit med om till mer bestående kunskap. Visdomar att faktiskt kunna luta sig mot vidare genom livet. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles