Brobyggen mellan elever

Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon. Varmare ögon.

Arbetet i Ordspråksverkstaden sker i förutbestämda steg i en viss ordning som samspelar med varandra. Stegen ger språklig utveckling likaväl som emotionell sådan och fungerar som brobyggare mellan dem som deltar. 

De utvalda vardagsnära ordspråken fungerar som verktyg i olika situationer och gör det blir lättare att fundera utan låsningar. Lättare att tänka med lösningsfokus. 

Att tänka noga och sätta ord på sina egna tankar innan man gör sin röst hörd är lika viktigt som att lära sig lyssna aktivt och respektfullt på övriga som fått göra samma sak. 

Det är även en viktig del i den demokratiska processen som också bygger broar mellan eleverna på ett djupare plan. Genom att få ta del av andras perspektiv, lära känna andra för deras tankar och bli berikad med olika synvinklar i en trygg miljö stärks deltagarnas känslomuskler. Gruppklimatet blir varmare och gruppen mer tillitsfull. 

I en tillitsfull grupp behövs inte skyddsmurar vilket gör att det blir lättare att arbeta förebyggande mot fördomar och utanförskap. 

I en tillitsfull miljö suddas gränserna mellan "vi och dom" ut och gör det lättare att bygga ett äkta vi. Att känna samhörighet och tillhörighet. 

 

Mina lektionsunderlag, där varje ordspråk valts med ett tydligt syfte, är tänkt att fungera just som brobyggare. Mellan elever likaväl som mellan nutid och framtid genom de insikter man får med sig i processen. 

Efter lite mer än trettio års beprövad erfarenhet kan jag konstatera att det är ett enkelt men kraftfullt verktyg som är lätt att använda, där alla kan delta eftersom man möts upp där man själv är i tanke och mognad. Ett verktyg som är lätt att anpassa efter mottagare och ålder, där alla får komma till tals på lika villkor. 

Ett verktyg som fungerar lika väl i barngrupp som hos vuxna, det vill säga överallt där brobyggen behövs. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

 /Aristoteles

Att förlita sig på sig själv är att dubbla sin förmåga

För att motverka jantelagen kanske man måste få träna sig på att se och känna efter vad man faktiskt kan och är bra på. Lära sig känna att man duger, precis som man är. Se och känna vilka styrkor och egenskaper man är stolt över att ha. Lär man sig lyssna till dem får man inte bara bättre självförtroende och självkänsla utan även en större självtillit. 
 Då behöver man inte invänta andras bekräftelser eller åsikter, utan kan lära sig lita till sin egen magkänsla när man ska göra något eller ta ett beslut. 

Syfte med ordspråket 

• Lära sig lita till sina egna tankar, sin inre röst och sin intuition. 

• Lära sig lita till sin egen förmåga, utveckla självförtroende och självkänsla.

• Förstå vikten av att kunna ta egna beslut.

• Förstå vikten av att låta andra känna och göra detsamma.

• Förstå att mod och drivkraft får extra kraft då man tror på sig själv. 

1. Låt eleverna tolka och illustrera sina tolkningar enskilt utifrån sina egna tankar.

Denna elevtolkning är från år 3, men arbetssättet är lätt att anpassa efter mottagare och ålder 

(och ja... det fungerar lika bra för vuxna...)

2. När alla är klara kommer nästa steg, att delge övriga sin tolkning och illustration.
Tips: att låta deltagarna sitta i ring vid redovisningarna och samtalet skapar trygghet och ger lägereldskänsla...

Förutom att man här tränar tal får man automatisk träning i att berätta om och stå för sina egna tankar vilket är jagstärkande. 

 När man lyssnar på de andras tolkningar blir man berikad med fler synvinklar eftersom alla gör sina tolkningar utifrån de livserfarenheter man själv har. 

Så… förutom att man lär sig lita på sina egna tankar, får träning i att tänka egenproducerade tankar får man ta del av andras. Man lär sig lyssna aktivt och växer av att ta del av flera perspektiv. Att lära känna andra människor för deras inre istället för det som syns på ytan bygger broar och berikar mentalt. Alla får komma till tals på lika villkor – den demokratiska processen i praktiken. 

3. Sedan följer samtal och diskussion. För att synliggöra alla olika perspektiv, hur de berikat. Kanske vill man ha svar på någon fråga man fått av att lyssna på de andra. En ypperlig möjlighet för ”det goda samtalet” samt få träning i det. 

4. Först härefter kommer läraren in, kanske för att tillföra något mer, eller knyta ihop säcken med några guldkorn som kan bygga vidare på ordspråket. 

Förslag till läraren att luta sig mot:

Erfarenheter 

Pia Sundhage, fotbollstränare: -Vi gör varandra bra. (Istället för, du ska inte tro att du är något.) Berätta för eleverna att vi i den här klassen kan göra för varandra det som Pia Sundhage och fotbollslaget gjorde. Vi kan hjälpas åt att skapa ett sådant klimat i gruppen. 

Spännande tanke 

Om fler vågar lita till att de kan själva skulle säkert ännu fler våga följa. Gott självförtroende och god självkänsla = trygg individ, som vare sig behöver trycka ner andra eller tala på ett negativt sätt. Om fler visade att de var glada för någon annans skull, när någon annan lyckats bra med något, skulle det kanske bli lättare att skapa ett sådant klimat. 

Diskutera 

Vad är jante/jantelagen? Har någon av er hört talas om den? Berätta.

Varför tror ni att jantelagen uppstått? ”Du ska inte tro att du är något”, kanske borde bytas ut mot andra ord? Vilka föreslår ni? Hur kan vi göra det? 

Laborera / arbeta vidare 

-Gör en ”jag kan promenad” två och två. Turas om att säga en sak som du är bra på. T.ex. –Jag är bra på vänskap. –Jag är en bra kamrat. –Jag är pålitlig. –Jag är omtänksam. -Jag är bra på att rita. –Jag har bra fantasi. –Jag är en bra storebror. – Jag är rättvis, o.s.v. 

-Eller skriv en jag kan lista till dig själv alternativt i form av en tankekarta som utgår ifrån en bild av dig själv i mitten.

-Gör en uppåtpuffsbank: Samla upplyftande kommentarer på en väggplansch. Alla som vill kan skriva dit sin kommentar när man kommer på den, sen kan man läsa från den för att bli inspirerad och få nya ord och meningar, uppåtpuffar, att sprida vidare till andra. 

Ord på vägen / metafor 

Många här inne kanske är vana att ställa frågan: -Vad tycker du att jag ska göra? till någon annan, innan man själv tänker efter ordentligt. Det är viktigt att kunna ta egna beslut, för det är ju den som tar beslutet som blir mest påverkad (ofta även under lång tid), och vet vad han eller hon verkligen vill. Så även om du gärna vill veta vad andra eller bästa vännen tycker, glöm inte att först tänka och känna efter vad det är du helst vill själv. Det är också viktigt att träna sin självkänsla och sitt självförtroende. Precis som med kondition behöver man faktiskt träna sig på alla typer av känslor. 

Sista frågan / Reflektion

Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket? 

Känslomuskler

Känslomuskler har kommit att bli mitt samlingsnamn för att förklara vad emotionell och social kompetens är. Det kan vara många saker, till exempel självkänsla, självförtroende, empati och värderingsförmåga. Men även förmågan att identifiera och förstå olika känslor, varför vi fått dem samt ge insikt om hur de, rätt använda, kan hjälpa oss i livet. Det fiffiga är att precis som med vanliga muskler går känslomuskler att träna så de blir starkare och själva ordet bjuder in till att göra just det.

Vad är känslomuskler?    Var i kroppen finns de?        Hur tränar man dem? 

   

Kan man känna dem?      När använder man dem?      Vad är de bra för?  

Det är alltid lika spännande att låta eleverna få fundera på ordet och tolka det, både med ord och i bildform. De symboliska bilderna ovan där hjärna och hjärta möts, eller den där muskeln på armen är hjärtformad är bara några exempel på hur de olika tolkningarna kan se ut. 

Alla får göra sina tolkningar enskilt vilket ger många vinster. I steg ett då alla arbetar enskilt aktiveras egna tankar och känslor. Inre bilder tar form. Tankefrön planteras och får gro.

I steg två får man sedan delge varandra vad man ritat och skrivit, mötas i diskussion som är lika utvecklande den. Först lär man sig tänka noga själv och därefter får man lyssna på andras tankar på ett sätt som gör det lätt att känna gemenskap, uttrycka känslor, och träna sig i att förstå och respektera andra människor. 

 

Ordspråksarbetet i Ordspråksverkstaden

Det finns många vinster med att använda ordspråk och citat som verktyg för att nå både språklig utveckling och emotionell sådan. Knepet är att välja bra sådana. De ska vara aktuella, elev- och vardagsnära, kännas inbjudande och genom det väcka något i deltagarna. 

Ytterligare en viktigt vinst med arbetet i Ordspråksverkstaden är att alla kan vara med eftersom man möts upp där man själv är i mognad, utifrån sin egen personlighet och sina livserfarenheter. De olika stegen ger utveckling på flera områden, både individuellt och i gruppen. De blir till ett viktigt verktyg som kan skapa en motpol till "vi och dom" genom att möjliggöra känslor, tankar och samtal som fungerar som brobyggen mellan människor. Ordspråken får inte vara tomma utan bör väcka någon form av igenkänning, slå an en känsla eller väcka nyfikenhet. Då kan de bli till små läromästare som ger koncentrerad klokskap och livserfarenhet som berikar. Ordspråken fungerar som ingångar och blir till dörröppnare till den egna tankevärlden och i gruppen då de kan leda vidare till goda samtal mellan dem som deltar, vilket i sin tur gynnar gruppklimatet. Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon. Varmare ögon.

Goda samtal behöver föras under trygga former. Lyckas man med det får man hjälp på traven av oxytocinutsöndring hos dem som deltar, något som verkligen bygger ett varmare gruppklimat. Jag använder alltid cirkeln - för att skapa en lägereldskänsla och för att alla ska kunna se varandras ögon. Jag är tydlig med vilka regler som gäller, en i taget talar och övriga lyssnar aktivt. Genom att göra det hjälps alla åt att stötta den som delger sin tolkning och berättar om sin illustration. Hjälper jag den som talar hjälper den sedan mig när det blir min tur att redovisa. Vi lär oss att bli goda lyssnare och genom att lyssna aktivt får vi ta del av många andra tankegångar och blir på så sätt berikade med en mängd olika perspektiv. Något som vidgar vår tankeförmåga och även bidrar till att utveckla vårt helhetsseende. 

Att lära sig se och analysera kedjereaktioner är också en förmåga som är viktig att utveckla. Det krävs träning, kontinuerligt, för att utveckla konsekvenstänk. För att lära sig förstå handling / konsekvens behöver man träning i att se på saker och ting från olika perspektiv, över tid och därigenom förstå vilka kedjereaktioner som en handling kan starta. Att allt man gör kan sprida sig vidare som ringar på vattnet. Förstår man det blir det lättare att ta ställning till vilka ringar man själv vill sprida vidare... 

Som man sår får man skörda

Introduktion till läraren

Många ordspråk lever kvar länge.Trots att levnadsförhållanden och saker ändras i samhället fungerar ordspråken fortfarande för att de är symboliska. Det här ordspråket påminner oss om att det man gör påverkar hur resultatet blir. Det kan lära oss att bli ansvarstagande och ge oss insikten att vi aktivt kan påverka våra liv, vår hälsa, våra relationer och vår framtid.

Syfte med ordspråket

• Få insikt om vikten av att ta ansvar för sina handlingar.
• Få träna sig att tänka i kedjereaktioner och få insikt om att det man gör kan starta kedjereaktioner. 
• Få insikt om att man kan påverka hur resultatet blir genom det man gör och därmed lära sig att lita till sin egen förmåga. 
• Få träna sig i helhetsseende och perspektiv. 

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. 

Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.) Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt.

Redovisning. 

Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. 

Först här kommer läraren in aktivt…

Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion

Prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

                                   

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Berätta för eleverna om något du gjort som ledde dig vidare till ett positivt resultat. 

Berätta sedan om någon gång du gjort något som ledde vidare till ett negativt resultat. 

Spännande tanke
Det man önskar sig kan man påverka genom att göra handlingar som leder vidare till att få det som man vill ha det. Om jag vill att mina vänner ska behandla mig på ett visst sätt kan jag själv börja med att behandla dem så. Det kan ta lite tid, precis som det tar för ett frö att gro och växa, men det är det ju värt. Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge…

Diskutera

Hur kan vi i vår klass få ett ännu bättre gruppklimat med inspiration av ordspråket och det vi pratat om i samband med det? Hur kan vi i vår klass skapa så bra förutsättningar för inlärning som möjligt?

Sammanfattning / Ord på vägen
Kom ihåg att det är bra att kunna sätta både delmål och mål. Det betyder att om du vill ha eller uppnå något längre fram, behöver du göra lite i taget för att du ska nå hela vägen dit. Precis som det man planterar behöver näring och omvårdnad för att växa så behöver du själv vara aktiv för att nå dina mål. 

Arbeta vidare?

Tänk gärna ut flera exempel på orsak - konsekvens, enskilt eller tillsammans, som är aktuella för klassen. Exempel: För att få en fin handstil behöver man öva. För att bli fotbollsproffs måsta man träna aktivt under lång tid. För att få goda vänner behöver man vara en god vän själv och så vidare. 

Låt eleverna rita / skriva sina kedjereaktioner i serieform, det brukar vara mycket uppskattat för övriga att få ta del av. Man kan sätta upp serierna på en skärm, eller en inspirationsvägg i klassrummet så att de andra får tillgång till att läsa dem. 

Vad Astrid lärt mig

En gång har jag träffat Astrid. Fast det var länge sedan, bär jag det fortfarande med mig. 

Det påverkade mig på ett sådant positivt sätt att jag förstod vikten av hur ett äkta möte mellan människor kan kännas. Att få mötas av närvaro och positivitet på ett sätt så man känner sig sedd, värdefull och betydelsefull. Utan krusiduller, men med en ren enkelhet som gör att det känns äkta. 

Under min uppväxt spelade jag barnteater med Saltsjöbadens teaterklubb. En av pjäserna som vi spelade var Mio min Mio och med den gästspelade vi i Göteborg, på Åland och på Helsingfors stadsteater. De flesta föreställningarna spelade vi på Södra teatern i Stockholm och det var här jag kom att träffa Astrid.

En dag fick vi veta att Astrid satt i publiken... Efter föreställningen kom hon så in bakom scenen för att träffa oss. Jag glömmer det aldrig: HUR hon först kramade om Carl som spelade Mio och till honom sa de berömda orden - på ett sätt som bara hon kan säga dem: - Mio, min Mio...

Hon stannade en stund och den stunden har jag burit med mig sedan dess. Jag plockar fram den ibland och värmer mig i den. Jag plockar fram den ibland och försöker ge samma sak vidare till mina elever. Jag vill förmedla den genom orden i mina läromedelstexter. Den där känslan av total positiv närvaro, att bli sedd och att få känna att man duger - precis som man är. Få känna tillhörighet. Utan krusiduller, men med en ren enkelhet som gör att det känns äkta.

Igår hade jag förmånen att få besöka hennes hem på Dalagatan. Gå omkring där i strumplästen, på samma golv och mattor som hon själv gått i så många år (fast jag undrar om hon inte hade tofflor... i mitt inre ser jag henne i ett par röda Docksta...?) Det kändes fint, lärorikt och andäktigt att få vara där. 

I sovrummet finns hennes fotspår intill sängen kvar, nedskavda i den bruna mattan. De vittnar om att hon satte ner sina fötter på exakt samma ställe varje morgon i de 50 år hon sov ensam efter att ha blivit änka. 

Mörkläggningsgardinerna från krigsåren finns sparade, liksom tavlan av henne och Gunnar Sträng som gjordes i samband med att hon skrev Sagan om Pomperipossa. De bär ett stycke svensk historia. Allt i lägenheten gör faktiskt det. På ett jordnära sätt, med ren enkelhet och helt utan krusiduller.

Skolstart / Uppstartsövning

Främlingar är vänner som du ännu inte känner

Introduktion till läraren:

Kanske har klassen en ny sammansättning och känner inte varandra än? Eller så känner

vi varandra för de yttre egenskaperna mer än för de inre? Vi känner varandra till utseende,

fritidsintressen och var vi bor. Vi känner inte riktigt varandra på djupet.

I sådana här situationer är det viktigt att få tid och tillfällen att lära känna varandra på ett

nytt sätt för att kunna se med nya ögon (värderingar).

Syfte

• Skapa ett bra gruppklimat.

• Se möjligheter i nya möten, visa vägar till att uppnå vänskap. Brobyggare. 

• Få alla att känna sig trygga bland nya personer, och i nya situationer.

• Väcka nyfikenhet inför att lära känna nya skolkamrater eller gamla på nya sätt.

• Känna tillhörighet.

_________________________________________________________________

Arbetsgång:

1. Låt eleverna fundera över och tolka ordspråket enskilt, helt utifrån egna tankar.

Man skriver ner sin tolkning och illustrerar den. Detta steg kan med fördel göras som läxa hemma. (Ibland blir bilden ytterligare en tolkning- ibland hör den ihop med texten. Gemensamt för de olika alternativen är att de besjälar de skrivna orden.)

2. Tolkningarna redovisas för övriga. Sitt med fördel i ring med ögonkontakt som vid en lägereld och gå varvet runt. (Viktigt att visa att man lyssnar aktivt och med ”vänliga ögon” riktade mot den som redovisar sin tolkning, för att vara medskapare av ett tryggt och tillåtande klimat.)

3. Den lärarledda delen, i form av samtal och diskussion. Nedan finns ett upplägg att luta sig mot.

Lärarledd del, att luta sig mot efter elevernas redovisningar:

Erfarenheter

Berätta om någon situation där du själv var helt ny. Från barndomen eller vuxenlivet, i

någon idrottsförening, skolklass, nytt land eller arbetsplats dit du kom som främling. Hur

kände du dig? Hur mottogs du? Hur gjorde du för att lära känna andra? Var det någon eller

några andra som tog kontakt med dig? Lärde du då känna någon som betyder/betydde

mycket för dig?

Spännande tanke

Den personen / de personerna hade kanske inte betytt något för mig idag om jag inte hade

ansträngt mig då för att knyta nya vänskapsband. (Låt gärna eleverna berätta om sina

liknande erfarenheter.)

Ni i den här gruppen kommer kanske att hitta vänner för livet bland era klasskamrater och

skolkamrater. Undrar vad ni gör tillsammans om 1 år, 5 år, 10 år, 25 år o.s.v. Undrar om ni

kommer minnas då hur allting började?

Alla i klassen kan aktivt vara med och skapa goda vänskapsband och ett gott gruppklimat.

I en grupp där alla känner sig trygga och välkomna, hur lika eller olika man än är, fungerar

allt så mycket bättre. Det är lättare att lära sig, diskutera, utvecklas och tänka i en sådan

grupp. Ibland är det lättare att skapa ett bra gruppklimat om alla i gruppen är nya, som i en

ny klass. Men det går och är lika viktigt att göra i en grupp som redan hängt samman ett

tag. Då måste man ibland kunna bryta vissa mönster och byta ut dem mot nya som

fungerar ännu bättre.

Diskutera

-Vad är ett bra gruppklimat? Hur känns det att vara i en sådan grupp? På vilka sätt blir

man påverkad?

-Hur känns motsatsen? På vilka sätt blir man påverkad?

-Hur kan vi i den här klassen skapa ett bra gruppklimat?

-Vad är fördomar? Varför uppstår fördomar? Hur kan man motverka att de uppstår? Vad

kan man göra mot de som finns?

-Vad är utanförskap och vad innebär det? Kan ni ge några exempel på hur utanförskap

kan se ut?

-Vad menas med främlingsfientlighet? Hur kan man motverka att det uppstår?

-Vad är civilkurage? Kan ni ge några exempel på ”hjältar” som genom sitt civilkurage eller

genom sin handlingskraft förbättrat livet för någon eller några?

Ord på vägen

Allt nytt måste övas på kontinuerligt innan det automatiskt görs av alla på ett naturligt sätt.

Som en ny stig som bildas. Man måste trampa upp den genom att gå där många gånger.

Om bara en eller några går där ibland blir det ju aldrig någon stig. Kom ihåg att fortsätta

bilda nya vänstigar genom att använda dem ofta och även att ta ansvar för att vara med

och skapa ett bra gruppklimat.

Sista frågan

Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket?

Arbeta vidare? 

- Arbeta med ord som civilkurage, vardagshjältar, hjältemod och att vara en god förebild.

Skriv förklaringar / beskrivningar till orden.

- Lista olika hjältar. Ta reda på fakta om dem, skriv egna faktablad om den / dem du

väljer.

- Gör planscher om de olika hjältarna.

- Gör presentationer och redovisa för övriga i klassen. Ett intressant och meningsfullt sätt

att träna tal och redovisning där man samtidigt får sprida information om goda förebilder

att inspireras av.

Morgonstund har guld i mund

The early bird gets the worm... kanske ger en bättre visuellt stärkande insikt?

För vad händer med masken när solvärmen kommer? Jo, den kryper ner i jorden. Precis likadant är det för mig med mina klara kreativa tankar. Jag fångar dem bäst på morgonen när de är ostörda. Innan jag gör någonting annat som påverkar mig utifrån med intryck och andras tankar. För så fort jag sätter på / scrollar i mobilen eller tar del av nyheter via tv eller radio är inte mina tankar bara mina längre. De yttre intrycken påverkar mig både medvetet och undermedvetet eftersom de påverkar mina känslor. Eftersom mina tankar är känslostyrda vet jag av erfarenhet att det slår an en ton i mig av det jag får se eller höra som lätt kan överrösta den inre rösten. Den inre rösten är subtil men alltför viktig för att låta sig överröstas. Jag är tacksam över att jag förstått det och att jag skapat rutiner för att låta den få sin rättmätiga plats. Rutinen är enkel; gott kaffe och fokuserad skrivtid: En vinnare :-) 

Morgonstund har guld i mund + The early bird gets the worm = Morgonstund har guld i tanken.

"I touch the future. I teach." / Christa McAuliffe

När jag gick på Lärarhögskolan sa min dramalärare: -Föräldrarna till de elever ni har när ni går i pension är ännu inte födda... En hisnande tanke som då kändes så långt bort att jag inte kunde ana dess horisont. Men nu, när jag undervisat i så många år att jag kan kalla det ett lärarliv, har hans ord fått en djupare mening. Det är ett stort ansvar att välja yrket lärare. Det är ett yrke som borde ha mycket högre status, mycket bättre förutsättningar än det har idag. För det är ett av våra viktigaste yrken. Samhällsbärande och formande av framtiden. Vad kan vara viktigare än det?

Christa McAuliffe skulle bli den första läraren i rymden. Den 28 januari 1986 var hon en av besättningsmedlemmarna på rymdfärjan Challenger. Hon lever inte längre, färjan exploderade efter bara någon minut. Men, hennes ord lever för evigt och påminner alla oss som på olika sätt arbetar med skolan om vikten av vårt yrkesval. Påminner oss alla om att vår tid är begränsad och om vikten av att vi tar ansvar för hur framtiden formas. 

"I touch the future. I teach."  

Christa McAuliffe 

Det sprider sig som ringar på vattnet

När jag gick på Lärarhögskolan hade jag en mängd olika lärare. Den jag fortfarande tydligt minns efter mer än 30 år är Maud. Kanske för att jag minns hur hon fick mig att känna inför mitt blivande yrke och mina kommande elever. Ett tydligt minne är då hon visade en handdocka i form av en apa. Hon visade hur man kunde använda den som problemlösare, t.ex. om det varit bråk mellan två apkamrater på rasten i apskolan. Då gjorde handdockan att eleverna engagerade sig med möjlighetstankar i problemlösning utan att gå i försvar eller att bli känslomässigt låsta. Handdockan fungerade som verktyg till att ge eleverna den distans som behövdes för att tänka med lösningsfokus och omtanke.

Själv använder jag ordspråk som verktyg. Precis som handdockan skapar de en känslomässig distans och bjuder in till träning i att tänka lösningsfokuserat och lustfyllt. Eleverna skriver enskilt ner sina egna tolkningar och illustrerar dem för att sedan redovisa för klasskamraterna.

Processen tränar deras värderingsförmåga, ger dem starkare känslomuskler och ger övning i att utveckla sina egna tankar och lita till dem istället för att följa andras. (Något man lätt gör utan att vara medveten om det.) 

Redovisningstillfället ger talträning och gör så att alla får komma till tals på lika villkor. Det ger även träning i att lyssna aktivt samt naturlig träning i den demokratiska processen. Att först få tänka egna tankar och sedan lyssna på andras vidgar - ger fler perspektiv och utvecklar helhetsseende. 

Enligt hjärnforskaren Matti Bergström är värderingsförmågan en av våra viktigaste förmågor. En förmåga som måste tränas, den kan inte läras in som kunskap. Likaså är det med den emotionella kompetensen, den behöver också tränas. Jag instämmer, och förstår varför just ordspråksarbetet är så personutvecklande för mina elever.

Som lärare går det att påverka positivt, ge barn och ungdomar starka känslomuskler och en god värderingsförmåga. Eftersom det är dagens unga som snart ska ta över framtiden känns det extra viktigt att bidra till att de utvecklar dessa förmågor, lär sig tänka i möjlighetstankar med framtidstro och kraft att sprida det vidare, som ringar på vattnet. 

Jag sänder en tacksam tanke till min lärare på Lärarhögskolan, vars varma undervisning fått mig att förstå så här många år senare hur väl det verkligen stämmer att kunskap som berör fantasi och känslor är bestående kunskap, och som lärt mig vad jag vill sprida vidare, hur jag vill förvalta mitt läraryrke.

En klass är som samhället i miniatyr.

Det man lär sig här tar man med sig vidare ut i livet...

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Den som går sina egna vägar behöver ingen karta. / Drottning Kristina

 Introduktion till läraren

Det är inte alltid lätt att våga ta steget och göra det man själv vill. Det kanske är så att man är rädd för vad andra ska tycka, eller så vill man inte göra andra besvikna. Man kanske saknar den där sista lilla biten av självkänsla och mod som behövs. Det kan också vara så att det helt enkelt är lättare att följa andra, man gör som man är van och väljer den eller dem som brukar bestämma. Det här tänkespråket av Drottning Kristina är ett bra verktyg för att uppmärksamma sådana situationer, hitta eget mod och lära sig lyssna till sin inre röst. Men också tillåta andra att göra detsamma vilket kan bidra till att stärka det så viktiga civilkuraget.

Syfte med citatet

•  Uppmärksamma olikheter, hur de kan se ut och hur de kan berika.
• Skapa ett tillåtande klimat där man kan få vara den man är.
• Inspirera till att sätta egna mål och våga prova på mer saker.
• Medvetandegöra hur längtan, intressen och personlighet kan fungera som guider när det gäller att hitta och välja aktiviteter, eller vägar att gå i livet. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av citatet som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Elevtolkning från åk 3

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter
Förklara uttrycket: Våga gå egna vägar. Att det betyder att följa sina egna drömmar eller sin egen övertygelse. Berätta om Drottning Kristina för eleverna. Hon föddes till att bli drottning men valde att abdikera och ägna sig åt sina kulturella intressen. Bland annat skrev hon egna tänkespråk. Ett av dem är just ”Den som går sina egna vägar behöver ingen karta.” 

Spännande tanke
Tänk om det var så att alla vågade lita till sina egna tankar lite mer, då kanske vi skulle få ett mer tillåtande klimat i samhället.

Diskutera

Vad tror du att man behöver mer än mod för att våga och kunna fullfölja sina drömmar? Till exempel fantasi, uthållighet, tålamod, längtan, tur, någon som tror på en, uppmuntran o.s.v. Kan vi få ett mer tillåtande klimat i den här klassen? Hur skulle det kunna gå till?
Varför kan det vara svårt att följa det man själv vill göra, istället för att följa andras vilja? 

Varför tror du att en del säger nedåtpuffar till, eller om dem som de tycker är annorlunda eller som vill göra annorlunda saker?
Vad är civilkurage för någonting? Ge exempel på när det är bra att ha det och varför? 

Sammanfattning / Ord på vägen
Allt som är bra får man härma. Man behöver inte uppfinna hjulet fler gånger. Men kom också ihåg att våga vara dig själv och lita till att du kan på egen hand. Det är bra att kunna lita till sin egen inre röst istället för att bara lita till andra eller göra som de vill och gör. Vem vet, du kanske kan komma på saker själv som är så bra att andra vill härma dig. Glöm inte att vara tillåtande mot andra så att de också vågar.

Arbeta vidare?

Kartlägg gärna fler personer som kan fungera som förebilder kopplat till citatet. Det kan till exempel vara en konstnär eller en artist du känner till, som vågat gå sin egen väg och skapat något helt eget. Visst var det modigt! De har kanske blivit förebilder för andra människor. 

Låt eleverna fundera på vilka förebilder de känner till. Skriv upp dem tillsammans under olika rubriker. Exempelvis: hjältar, politiker, artister, författare, idrottare med flera. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Ett gott skratt förlänger livet

Introduktion till läraren



Ett skratt kan vara befriande. Om man känt sig ledsen blir man gladare efter att ha skrattat. När man får skratta så känner man sig mer avspänd och på bättre humör efteråt. Dessutom är det bra för hälsan, den som skrattat mycket har bättre motståndskraft. 

Syfte med ordspråket

• Synliggöra skrattets betydelse och funktion på olika plan. 
• Synliggöra fördelar med hur skratt och glädje påverkar oss.
• Skapa tillfällen för gemenskap genom skratt och glädje.

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Det känns bra när man har skrattat, men det händer en massa andra bra saker i kroppen också. Till exempel kommer blodcirkulationen igång och hjärtat slår snabbare. Man får en massa nya vita blodkroppar när man skrattar vilket gör att immunförsvaret blir bättre. Dessutom har man lättare att lösa problem när man känner sig glad och har skrattat. 

Spännande tanke


Barn skrattar mer än vuxna. 
Förr i tiden skrattade man mer än idag. För 50 år sedan skrattade man tre gånger så mycket som idag.


Diskutera


Vad betyder det att skratta så man kiknar? Hur känns det?


Varför tror ni att barn skrattar mer än vuxna?


Varför tror ni att man skrattade mer förr? 


Hur tror ni det ser ut om ytterligare 50 år? Varför?


Sammanfattning / Ord på vägen 


Kom ihåg att skratt inte bara får oss att känna oss glada, det är även lättare att lösa problem när man har skrattat. Det kan också hjälpa med ett leende, kanske bra att prova innan du ska göra något klurigt? Så kom ihåg att le och skratta så ofta du kan. Dessutom smittar det, testa så får du se. 


Arbeta vidare?

Låt eleverna rita eller bygga en skrattmaskin, uppfinningen som kommer vinna nobelpriset i medicin. Ett bra tillfälle att använda fantasin! Presentera och demonstrera maskinerna för varandra i klassen. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles