Att förlita sig på sig själv är att dubbla sin förmåga

För att motverka jantelagen kanske man måste få träna sig på att se och känna efter vad man faktiskt kan och är bra på. Lära sig känna att man duger, precis som man är. Se och känna vilka styrkor och egenskaper man är stolt över att ha. Lär man sig lyssna till dem får man inte bara bättre självförtroende och självkänsla utan även en större självtillit. 
 Då behöver man inte invänta andras bekräftelser eller åsikter, utan kan lära sig lita till sin egen magkänsla när man ska göra något eller ta ett beslut. 

Syfte med ordspråket 

• Lära sig lita till sina egna tankar, sin inre röst och sin intuition. 

• Lära sig lita till sin egen förmåga, utveckla självförtroende och självkänsla.

• Förstå vikten av att kunna ta egna beslut.

• Förstå vikten av att låta andra känna och göra detsamma.

• Förstå att mod och drivkraft får extra kraft då man tror på sig själv. 

1. Låt eleverna tolka och illustrera sina tolkningar enskilt utifrån sina egna tankar.

Denna elevtolkning är från år 3, men arbetssättet är lätt att anpassa efter mottagare och ålder 

(och ja... det fungerar lika bra för vuxna...)

2. När alla är klara kommer nästa steg, att delge övriga sin tolkning och illustration.
Tips: att låta deltagarna sitta i ring vid redovisningarna och samtalet skapar trygghet och ger lägereldskänsla...

Förutom att man här tränar tal får man automatisk träning i att berätta om och stå för sina egna tankar vilket är jagstärkande. 

 När man lyssnar på de andras tolkningar blir man berikad med fler synvinklar eftersom alla gör sina tolkningar utifrån de livserfarenheter man själv har. 

Så… förutom att man lär sig lita på sina egna tankar, får träning i att tänka egenproducerade tankar får man ta del av andras. Man lär sig lyssna aktivt och växer av att ta del av flera perspektiv. Att lära känna andra människor för deras inre istället för det som syns på ytan bygger broar och berikar mentalt. Alla får komma till tals på lika villkor – den demokratiska processen i praktiken. 

3. Sedan följer samtal och diskussion. För att synliggöra alla olika perspektiv, hur de berikat. Kanske vill man ha svar på någon fråga man fått av att lyssna på de andra. En ypperlig möjlighet för ”det goda samtalet” samt få träning i det. 

4. Först härefter kommer läraren in, kanske för att tillföra något mer, eller knyta ihop säcken med några guldkorn som kan bygga vidare på ordspråket. 

Förslag till läraren att luta sig mot:

Erfarenheter 

Pia Sundhage, fotbollstränare: -Vi gör varandra bra. (Istället för, du ska inte tro att du är något.) Berätta för eleverna att vi i den här klassen kan göra för varandra det som Pia Sundhage och fotbollslaget gjorde. Vi kan hjälpas åt att skapa ett sådant klimat i gruppen. 

Spännande tanke 

Om fler vågar lita till att de kan själva skulle säkert ännu fler våga följa. Gott självförtroende och god självkänsla = trygg individ, som vare sig behöver trycka ner andra eller tala på ett negativt sätt. Om fler visade att de var glada för någon annans skull, när någon annan lyckats bra med något, skulle det kanske bli lättare att skapa ett sådant klimat. 

Diskutera 

Vad är jante/jantelagen? Har någon av er hört talas om den? Berätta.

Varför tror ni att jantelagen uppstått? ”Du ska inte tro att du är något”, kanske borde bytas ut mot andra ord? Vilka föreslår ni? Hur kan vi göra det? 

Laborera / arbeta vidare 

-Gör en ”jag kan promenad” två och två. Turas om att säga en sak som du är bra på. T.ex. –Jag är bra på vänskap. –Jag är en bra kamrat. –Jag är pålitlig. –Jag är omtänksam. -Jag är bra på att rita. –Jag har bra fantasi. –Jag är en bra storebror. – Jag är rättvis, o.s.v. 

-Eller skriv en jag kan lista till dig själv alternativt i form av en tankekarta som utgår ifrån en bild av dig själv i mitten.

-Gör en uppåtpuffsbank: Samla upplyftande kommentarer på en väggplansch. Alla som vill kan skriva dit sin kommentar när man kommer på den, sen kan man läsa från den för att bli inspirerad och få nya ord och meningar, uppåtpuffar, att sprida vidare till andra. 

Ord på vägen / metafor 

Många här inne kanske är vana att ställa frågan: -Vad tycker du att jag ska göra? till någon annan, innan man själv tänker efter ordentligt. Det är viktigt att kunna ta egna beslut, för det är ju den som tar beslutet som blir mest påverkad (ofta även under lång tid), och vet vad han eller hon verkligen vill. Så även om du gärna vill veta vad andra eller bästa vännen tycker, glöm inte att först tänka och känna efter vad det är du helst vill själv. Det är också viktigt att träna sin självkänsla och sitt självförtroende. Precis som med kondition behöver man faktiskt träna sig på alla typer av känslor. 

Sista frågan / Reflektion

Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket? 

Känslomuskler

Känslomuskler har kommit att bli mitt samlingsnamn för att förklara vad emotionell och social kompetens är. Det kan vara många saker, till exempel självkänsla, självförtroende, empati och värderingsförmåga. Men även förmågan att identifiera och förstå olika känslor, varför vi fått dem samt ge insikt om hur de, rätt använda, kan hjälpa oss i livet. Det fiffiga är att precis som med vanliga muskler går känslomuskler att träna så de blir starkare och själva ordet bjuder in till att göra just det.

Vad är känslomuskler?    Var i kroppen finns de?        Hur tränar man dem? 

   

Kan man känna dem?      När använder man dem?      Vad är de bra för?  

Det är alltid lika spännande att låta eleverna få fundera på ordet och tolka det, både med ord och i bildform. De symboliska bilderna ovan där hjärna och hjärta möts, eller den där muskeln på armen är hjärtformad är bara några exempel på hur de olika tolkningarna kan se ut. 

Alla får göra sina tolkningar enskilt vilket ger många vinster. I steg ett då alla arbetar enskilt aktiveras egna tankar och känslor. Inre bilder tar form. Tankefrön planteras och får gro.

I steg två får man sedan delge varandra vad man ritat och skrivit, mötas i diskussion som är lika utvecklande den. Först lär man sig tänka noga själv och därefter får man lyssna på andras tankar på ett sätt som gör det lätt att känna gemenskap, uttrycka känslor, och träna sig i att förstå och respektera andra människor. 

 

Ordspråksarbetet i Ordspråksverkstaden

Det finns många vinster med att använda ordspråk och citat som verktyg för att nå både språklig utveckling och emotionell sådan. Knepet är att välja bra sådana. De ska vara aktuella, elev- och vardagsnära, kännas inbjudande och genom det väcka något i deltagarna. 

Ytterligare en viktigt vinst med arbetet i Ordspråksverkstaden är att alla kan vara med eftersom man möts upp där man själv är i mognad, utifrån sin egen personlighet och sina livserfarenheter. De olika stegen ger utveckling på flera områden, både individuellt och i gruppen. De blir till ett viktigt verktyg som kan skapa en motpol till "vi och dom" genom att möjliggöra känslor, tankar och samtal som fungerar som brobyggen mellan människor. Ordspråken får inte vara tomma utan bör väcka någon form av igenkänning, slå an en känsla eller väcka nyfikenhet. Då kan de bli till små läromästare som ger koncentrerad klokskap och livserfarenhet som berikar. Ordspråken fungerar som ingångar och blir till dörröppnare till den egna tankevärlden och i gruppen då de kan leda vidare till goda samtal mellan dem som deltar, vilket i sin tur gynnar gruppklimatet. Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon. Varmare ögon.

Goda samtal behöver föras under trygga former. Lyckas man med det får man hjälp på traven av oxytocinutsöndring hos dem som deltar, något som verkligen bygger ett varmare gruppklimat. Jag använder alltid cirkeln - för att skapa en lägereldskänsla och för att alla ska kunna se varandras ögon. Jag är tydlig med vilka regler som gäller, en i taget talar och övriga lyssnar aktivt. Genom att göra det hjälps alla åt att stötta den som delger sin tolkning och berättar om sin illustration. Hjälper jag den som talar hjälper den sedan mig när det blir min tur att redovisa. Vi lär oss att bli goda lyssnare och genom att lyssna aktivt får vi ta del av många andra tankegångar och blir på så sätt berikade med en mängd olika perspektiv. Något som vidgar vår tankeförmåga och även bidrar till att utveckla vårt helhetsseende. 

Att lära sig se och analysera kedjereaktioner är också en förmåga som är viktig att utveckla. Det krävs träning, kontinuerligt, för att utveckla konsekvenstänk. För att lära sig förstå handling / konsekvens behöver man träning i att se på saker och ting från olika perspektiv, över tid och därigenom förstå vilka kedjereaktioner som en handling kan starta. Att allt man gör kan sprida sig vidare som ringar på vattnet. Förstår man det blir det lättare att ta ställning till vilka ringar man själv vill sprida vidare...