Jaguppdraget

Under december månad publicerade jag en ny kalenderlucka varje vardag för eleverna på skolan, att användas av de klasser som ville. Varje lucka innehöll ett litet uppdrag eller uppgift som skulle kännas lätt och inbjudande att göra, men som också på något sätt skulle kunna sprida medvetenhet och en fin stämning vidare. 

Vi har känt mycket glädje, haft fina diskussioner och haft roligt under genomförandet av de olika uppdragen. Det har känts gott att göra gott...

Den sista luckan var den vars resultat sitter starkast kvar som minne i mig. Mina elever fick blunda när jag laddade bilden nedan på filmduken via datakanonen. Sen fick de läsa texten tyst och då hade jag förmånen att få kika på dem lite i smyg. 

Jag la märke till flera där man såg att det glimtade till av glädje i ögonen, de började le och sen lyfte de handen och medföljande arm och klappade sig själva mjukt men ändå bestämt på axeln. Som en boost av självkänsla som kom inifrån hos var och en. 

Jag förstärker ofta viktiga händelser med att stanna upp och säga något fint om det som skett. Visa för övriga att jag som vuxen tycker sånt är viktigt. Ge det tid och utrymme. I samband med det brukar jag även uppmana den eller dem som gjort något bra för någon eller några andra att just ge sig själva en klapp på axeln. För att förstärka det som skett och få det att stanna kvar i minnet genom att även göra en rörelse med kroppen. "Det man gör med kroppen går in i knoppen." 

Självkänsla, omtanke, medmänsklighet, emotionell utveckling, social kompetens, insikt, medvetna handlingar... är alla med och bygger starka känslomuskler. 

Vi avslutade lucköppningen med att diskutera innebörden av sitt och andras "jag". Deras ord och slutsatser kommer jag alltid minnas med glädje och hopp om framtiden. Även om de uttryckte sig med olika ord så var alla eniga: Livet är bättre just för att det finns olika personer och olika personligheter. Man skulle inte lära sig nya saker om alla var precis som en själv. 

Det skulle vara tråkigt om alla var likadana. Alla behövs. Alla är lika mycket värda. 

Illustration ur Pernilla Stalfelts bok Vem är du?

Ordspråk som brobyggare

Denna vecka tolkar eleverna i min klass ordspråket Man ska inte döma hunden efter håren. Det här ordspråket har alltid varit en favorit för mig att arbeta med, och i år är första året jag får göra det i "en riktig bok". Det känns stort och fantastiskt att se sitt arbete och sina tankar utgivna i bokform, vilket gör det extra roligt att genomföra arbetet i år. Hoppas kunna nå fler elever via deras pedagoger och läromedlet som jag är så glad och stolt över... 

(I lärarhandledningen är illustrationer och  tolkningar gjorda av elever i år 3 & i elevhäftet är de gjorda av Åsa Gustafsson.)

Så här går det till:

• Som första steg får alla fundera enskilt vad de tror att ordspråket betyder och tolka det i skrift och i bild i boken utan att avslöja för någon annan hur man tänker. 
• Därefter redovisar man för övriga och efter det knyter vi samman våra lärdomar i en gemensam lärarledd diskussion. Här tränas både tal och samtal. 
• Diskussionen utgör grunden för det fortsatta arbetet. 
• I elevhäftet finns sedan uppgifter som bygger vidare på temat. 

Underlag finns i lärarhandledningen för läraren att luta sig mot, t.ex:

• Samtalsfrågor
• Exempel värda att nämna.
• Igångsättningsfrågor och tankeväckare. 
• Sammanfattning och kloka ord för eleverna att ta med sig in i nästa uppgift, och vidare ut i vardagen.
• Det finns också förslag på hur man kan arbeta vidare på temat inkluderat i den övriga undervisningen.

Nedan utdrag av introt till ordspråket ur lärarhandledningen

(Värdegrund och ordspråk / Majema)

 Temat är så viktigt att jag fortsätter arbeta med innebörden en tid framöver på flera olika sätt. Det är viktigt att även göra övningar i praktisk handling för att verkligen få till bestående insikter. 

Det är viktigt att allt sånt arbete följer flera steg: Tanke - Kraft - Handling. 

Det man gör med kroppen går in i knoppen... 

Lärdomar som går via känslor öppnar porten till långtidsminnet och blir bestående kunskap. 

Jag använder mig även av tankeväckare och illustrationer ur boken nedan som uppföljning.

Här är två finurligt kloka & tankeväckande illustrationer från Pernilla Stalfelts bok 

Vem är du?

En bok om tolerans / Rabén&Sjögren

En favoritbok jag ständigt återkommer till i olika sammanhang och med olika elevgrupper. 

Kloka texter med bilder som besjälar och ger liv åt innehållet på ett sätt som väcker känslor, inspirerar till samtal och insikter.

Boken finns nu även utgiven som talbok och i en trespråkig upplaga (med engelsk, arabisk och svensk text). På Teskedsorden kan du läsa mer och även printa ut en tillhörande lärarhandledning. 

Tips:

Den trespråkiga utgåvan är perfekt även i engelskundervisningen 

då eleverna kan se texterna på de olika språken intill varandra. 

Uppdrag skicka vidare

Tisdagens lucka i skolans värdegrundskalender.

Vad är egentligen en god gärning? 

Kan den vara både liten och stor? 

Vad skulle du uppskatta att någon annan gjorde för dig? 

Kan du inspireras av det när du ska hitta på vad du själv kan göra?

Ser fram mot att få diskutera frågorna i klassen och se vad de leder till. Tänkte även berätta egna exempel som inspiration på olika goda gärningar... 

Utan spaning ingen aning, dagens kalenderlucka. 

Det är så lätt att bara tuffa på... göra det vi är vana att göra helt enkelt för att det känns bekant. 

Gå dit vi brukar, tala med dem vi redan känner, göra det vi är bekväma med eller känner till. 

Ibland behöver man en puff av uppmuntran för att våga prova något nytt. Dagens lucka i skolans kalender handlade om just det. Vi diskuterade och nämnde olika tänkvärda exempel. Vi pratade om att våga. Om att lyfta blicken och se med nya ögon, leta efter nya platser, skapa nya möten och tänka med omsorg på andra. 

Tänk om det finns någon som är ensam den här rasten? Vad kan du göra då? Vad säger man egentligen när man tar kontakt så att det känns bra och naturligt för båda? Finns det någon smart öppningsreplik? Hur leder man ett samtal vidare? Vad är lättast för dig, att gå på spaning ensam eller tillsammans med en kamrat? Tänk om det finns någon elev som kommer berätta där hemma att IDAG hände något roligt: -Jag fick en ny vän... 

Jag har fått höra flera små solskenshistorier idag. Några av orden som stannat kvar var två flickor som berättade att de gått fram till en pojke som ibland brukar gå ensam på rasterna, bjudit in honom till lek och att de haft väldigt roligt tillsammans. 

De avslutade med att säga: Det bästa av allt var att det blev mycket roligare för oss också när han var med. 

"Ett möte mellan två personligheter är som att blanda två kemiska ämnen. 

Om det sker en reaktion förvandlas båda." / Carl Jung

Värdegrundskalender

Det här är första luckan i skolans värdegrundskalender. Varje vardag resten under terminen kommer jag lägga upp en ny lucka (på Schoolsoft som min skola använder sig av) så att alla klasser kan ta del av den via datakanonen. 

Luckorna består av små uppdrag alla elever kan vara med och göra. Jag har gjort dem i appen Comic Life från oss i Trygghetsteamet på skolan. Tanken är att de ska fungera hela vägen från år F-6. 

Hoppas alla gillar och tar till sig morgondagens lucka... för oj så underbart det kommer kännas med så många varma leenden. 

P.S.

Jag fortsätter lägga ut kommande lucka kvällen innan resten av terminen på twitter ifall fler pedagoger runtom i landet vill låna och visa för eleverna på sina skolor. 

Twitter: @Ulrikasordsprak

Förr & Nu

I morgon kväll har vi återträff i gamla klassen från grundskolan. Vi som startade resan tillsammans på Solsidans skola någon gång på 70-talet. 

Vi som gick tillsammans i nio hela år. 

För det gjorde man förr, i alla fall som jag minns det. Före välja skola tiden. Före kunna byta skola hela tiden tiden. 

Det ska bli roligt och spännande att träffa alla gamla klasskamrater. Se om det blivit som man trott och tänkt att det skulle bli i livet, eller på vilket sätt det blev i stället. En liten stor historieresa i sig. 

Barnkonventionen har fyllt 25 år. 

Det har vi uppmärksammat i klassen på olika sätt. Vi avslutade med att tillsammans läsa Pernilla Stalfelts bok Alla barns rätt via datakanonen. En underbar bok som sår tankefrön och ger elevnära samtalsämnen som berör på olika sätt. En bok att inspireras av som ger många idéer till fortsatt arbete i klassen. Pernilla tolkar barnkonventionen genom träffsäkra illustrationer och små bildtexter, vilket är precis så jag tycker om att arbeta. Med tolkningar som underlag och grund för eleverna att fortsätta bygga på utifrån där man själv är i tanken. Utifrån vad det betyder för just den eleven.

Vi arbetar på samma sätt när vi tolkar ordspråk. Först får man tänka själv, då startar tankarna precis där man själv är vilket gör att alla kan vara med. Sen får man delge övriga sina tankar och sin tolkning, då tränar man även muntlig framställning.

De andra tränar sig att lyssna aktivt... då lär de sig förstå och känna varandra på ett djupare plan. För tankar som de annars kanske aldrig hade fått ta del av. De får upp ögonen för och blir nyfikna på andras tankar. De lär sig utveckla sin empati. De blir erbjudna nya synsätt. De blir berikade :-)

På Rädda Barnens hemsida finns information hur du lätt kan ladda ner 

Pernillas bok till en iPad, iPhone eller Android: Alla barns rätt.  

Ett gott skratt förlänger livet

Undrar hur många vuxna som tänker lika klokt i vardagsstressen som den här eleven gjorde när hon vid nio års ålder gjorde denna tolkning? 

Jag blir alltid lika fascinerad över att få ta del av mina elevers kloka tankar. Lär mig mycket nytt vid varje redovisningstillfälle, hur många grupper jag än lyssnat till genom åren vilket verkligen är en stor ynnest att få vara med om.

Tycker om att se eleverna växa, tolka, utveckla sitt tänkande och leta efter betydelser inom sig själva. Känna, tänka och leta efter sina egna ord, hitta sitt eget uttryckssätt. Lära sig lita till sina egna tankar istället för att läsa sig till eller fråga någon annan vad det betyder. För att kunna göra det måste man ofta dra ner på farten - och tänka på ett lite djupare plan. 

Det är så utvecklande att få vara med på den resan som tolkningsarbetet innebär. Se hur eleverna lär sig mer och mer under ett läsår då vi arbetar med att tolka ordspråk och citat. Hur de lär sig tänka noga själva, men också hur de lär sig att lyssna aktivt till de andras tolkningar och genom det lär känna varandra på ett nytt sätt. För varandras tankar istället för hur man ser ut eller vad man presterar på annat sätt. 

När man möts vid sådana situationer är det som att mötas på en ny slags känslomässig plattform. Det är lika nytt för alla och det blir viktigt att både lyssna och lyssnas på med respekt. Det blir viktigt att tala och samtala med ömsesidig respekt. 

Så förutom att det är en ynnest att få ta del av olika tankar är det en lika stor ynnest att se hur det byggs nya broar mellan eleverna i gruppen. Broar av intresse, respekt och förmågan att kunna se varandra med nya ögon. 

Det gör inte bara att jag känner meningsfullhet i mitt arbete, det ger mig även framtidstro.

En bok om tolerans

ur

Pernilla Stalfelts bok Vem är du?

En bok om tolerans, utgiven i samarbete mellan Teskedsorden och Rabén & Sjögren. Boken diskuterar finurligt och träffsäkert likheter, olikheter, rädslor och utanförskap. För att nå barn med olika lässvårigheter har Teskedsorden tagit fram boken som talbok. Våren 2014 gavs boken ut som trespråkig upplaga med engelsk, arabisk och svensk text. Hösten 2014 distribuerades båda upplagorna till Sveriges samtliga skolbibliotek i grundskolan.

På min skola använder vi boken som uppstartsmaterial varje hösttermin för de elever som börjar i år fyra. Detta för att klasserna då består av nya gruppkonstallationer vilket gör att vi har ett extra ansvar och ett ypperligt tillfälle att få eleverna mötas med nya förutsättningar, se på sig själva och andra med öppna hjärtan och varma ögon. Vi som arbetar i Trygghetsteamet på skolan har sammanställt förebyggande material för alla årskurser på skolan (F-6) som stöd att luta sig mot i trygghetsarbetet. 

På Teskedsordens hemsida finns lärarhandledningen till boken. Här kan du ladda ner den.
Lärarhandledningen är för dig som vill fördjupa tankar och förståelse för begreppet tolerans bland dina elever - inom ämnen som svenska, engelska, bild, drama och musik. Syftet med boken är att skapa diskussion om tolerans i åldersgruppen 9-10 år och att på sikt göra skillnad i barns attityder till varandra för ett humanare framtida samhälle.  Handledningen består av grupparbeten och individuella uppgifter indelade i fyra avsnitt:

1. Nyfikenhet -begreppet tolerans/intolerans.
2. Tankar.
3. Kommunikation.
4. Fördomar - likheter/olikheter.

Teskedsorden  har tagit fram mycket bra material för skolan hela vägen upp till gymnasiet. Viktigt material som väcker tankar i var och en, ger underlag för värdegrundsdiskussioner och samtal. Ett arbete som ger insikt, får oss att känna tillhörighet, bygger broar mellan människor och ger framtidstro. 

Det är givande att kunna identifiera sig i olika roller. 

Jag är inte bara.... 

...jag är värdegrundsarbetare också.

Värderingsförmåga, en av våra viktigaste förmågor.

Ett sommarlov för många år sedan tog jag med mig min gamla batteriradio på landet till en solvarm klippa. Tycker om att lyssna på radio på sommaren, när jag är helt ledig och kan ägna mig åt att enbart lyssna. Bli berikad av andras tankegångar och erfarenheter. Få nya tankefrön planterade i mig och att få ta del av andras klokskap och livserfarenheter.

Minns inte vilket program det var, minns inte vem som pratade. Om det var Matti Bergström (hjärnforskaren) eller någon som pratade om honom och hans forskning. Men några av orden minns jag fortfarande tydligt: Värderingsförmågan är en av våra viktigaste förmågor. Den grundläggs upp till tolv års ålder. 

I programmet fick jag många pusselbitar till en "bild" som jag fr.o.m. den dagen fortsatt att bygga och pussla vidare på i min undervisning. En bild där varje pusselbit behövs för att mina elever ska utvecklas på så många områden som möjligt i livet. 

Jag hade redan börjat arbetet med att låta eleverna tolka ordspråk, men nu förstod jag varför det fungerade så bra. Genom att nu läsa allt jag kom över av det som skrivits om hjärnans utveckling, känslans intelligens och olika lärstilar tillkom nya pusselbitar i min bild. Pusselbitar som alla blev lätta att inkludera i min undervisning. Pusselbitar som eleverna hade lätt att ta till sig och som verkade fylla dem med energi, nyfikenhet och arbetsglädje. 

Arbetet tränade inte bara tolkningsförmågan och den språkliga uttrycksförmågan, utan verkade även skapa en ökad respekt mellan barnen och en naturlig acceptans mellan olika personligheter. Jag märkte också att arbetet fungerade som ett slags känslomässigt brobygge mellan eleverna. 

Genom åren har det tillkommit flera pusselbitar. Jag har fått föreläsa och hålla workshops, skriva i olika former och nu senast fått släppa min första bok (för år 3). 

Det allra roligaste är när jag fått veta av pedagoger runt om i landet, som börjat använda arbetssättet, att det fungerar så bra i olika åldrar.

Jag har fått feedback från fritidspedagoger, lärare i grundskolan, lärare i svenska som andraspråk, och speciallärare på gymnasiet. Det känns meningsfullt och så oerhört roligt att få fortsätta utvecklas och utveckla arbetet vidare. Det känns meningsfullt och roligt att arbetet fortsätter sprida sig som ringar på vattnet och att det kommer andra till nytta. 

Den som vill läsa mer om själva arbetssättet, om hjärnans utveckling, emotionell kompetens, värderingsförmåga och varför den är så viktig att utveckla kan göra det i min utvecklingsartikel hos Skolporten här. 

Man ska inte döma hunden efter håren 

Vecka 44 ger möjligheter till arbete i personalgrupper. 

Roligt och givande att få byta roll ett tag. Från klasslärare till arbete med vuxna.

Det är lätt hänt att ett negativt gruppklimat blivit cementerat för att vardagen fått rulla på så att man till slut inte ens tänker på att negativa mönster eller att grupphiearkier bildats. För att bryta detta behöver man skapa en nystart där alla engageras, så att nya roller kan växa fram.

Man behöver bygga en helt ny känslomässig plattform att mötas på där villkoren är lika för alla, där förutsättningarna är nya (och okända) för alla. Där ingen redan kan mer än någon annan och där man får en möjlighet som elev att möta övriga under samma slags förutsättningar. En plattform där alla kan vara med, där man möter upp varje elev utifrån den elevens erfarenheter och sedan går vidare därifrån.

Idag har jag arbetat med handledning tillsammans med en grupp mellanstadielärare för att ge dem verktyg till att kunna göra just det. Vi har plockat ut de ordspråk ur lärarhandledningen som passar bäst för uppstarten och vad som behövs i just deras klasser. 

Arbetet med varje ordspråk är uppbyggt i olika steg. Här ovan kan du se ett exempel på hur det presenteras för läraren innan man börjar elevarbetet för att ge snabb överblick av ordspråkets syfte och kärna. 

Därefter följer de olika stegen i form av elevarbetet med elevernas egna tolkningar, elevredovisningarna, samtals och diskussionsförslag att luta sig mot i efterarbetet och hur man kan arbeta vidare på olika sätt. T.ex. inom svenska, bild, drama, klassråd & elevråd. Arbetet täcker även i stort sett hela kapitel 1 och 2 i LGR11 och gör så att de inkluderas i den övriga undervisningen. 

Materialet är lätt att anpassa efter elevernas ålder, så handledningen fungerar bra att luta sig mot och hämta idéer ur hela vägen upp genom grundskolan. 

Som klasslärare kan jag göra arbetet i en klass i taget. Men genom att skriva läromedel, föreläsa och handleda når jag ut till så många fler vilket känns som ett oerhört fint privilegium. Att få så ett litet frö som faktiskt kan påverka på ett positivt sätt till några fler därute.

"Ingen kan göra allt men alla kan göra något"... detta är mitt något, och jag är så glad att jag idag fick dela med mig av ett litet frö till i en grupp av intresserade och professionella kollegor. 

Du behöver inte släcka någon annans ljus 

för att din egen låga ska lysa klarare.

När eleverna får tolka ordspråk i både text och bildform blir ofta illustrationerna ytterligare en  tolkning. Själva tolkningsarbetet görs på egen hand, utan påverkan från någon annans tankegångar. När de sedan redovisar sina tolkningar för varandra leder även bilderna vidare till givande diskussioner. Bilderna besjälar texterna och brukar vara minst lika uppskattade som orden. 

I den här tolkningen finns en liten bild med två streckgubbar. Oj, vad kraftfull den lilla bilden är, och vilken fantastisk diskussion den gett. Vid redovisningstillfället och fortsatt i olika grupper (med både elever och vuxna som arbetar i skolans värld). Att det är precis sådär liten man känner sig när någon skriker eller säger en nedåtpuff åt en. 

Kanske är det så att distansen som bilden ger gör det lättare att tala om svåra situationer och insikt om hur man själv ska vara mot andra. En insikt som verkligen berör då den får passera både tanke, ord och känslor i kroppen. 

Jag tror att det vi lär oss via just känslor stannar kvar i oss på ett helt annat sätt och blir bestående kunskap. Livskunskap. 

"Vi får ej välja ramen för vårt öde. 

Men vi kan ge den dess innehåll." 

/Dag Hammarskjöld

Det är alltid intressant att presentera personer som är förebilder på olika sätt 

när man arbetar med att tolka citat.

Dag Hammarskjöld är en sådan person för mig.

Denna tolkning är gjord av en elev i år 3. 

Lärorik för alla åldrar att ta del av. 

Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite

Den här tolkningen gjorde en elev i år 5. 

Den påminner mig om tankens kraft och vikten av att hålla & behålla rätt fokus.

Om vad som är viktigt på riktigt.

Man lär inte för skolan utan för livet

Jag lär mig inte för någon annans skull utan för min egen...

Att äga och ta ansvar för sin egen kunskapsinhämtning är så viktigt. Att själv kunna se och förstå vad jag bör göra här och nu, samtidigt som man ser till det som kommer längre fram. Måluppfyllelsen.

Det blir alltid lika många tolkningar som det finns individer i gruppen. Först får de sina egna insikter, sedan får de redovisa dem för de andra. Genom redovisningarna får de ytterligare insikter och synvinklar. Jag som lärare kliver in aktivt först när alla har redovisat sina egna tankar och kan då hjälpa till så att diskussionen verkligen leder till något bra. Till något som eleverna tar med sig och lutar sig mot framöver. I skolan och i livet. 

Ett gott samvete är bästa huvudkudden

Man lär sig så länge man har elever...

Den här tolkningen har en nioåring gjort. När han på egen hand fick fundera över vad ordspråket betyder fortsatte innebörden att utvecklas i honom. 

En tid senare kom han stolt in (tillsammans med några kamrater) och berättade att de numera "nästan aldrig bråkade längre på rasten", att de hade lärt sig lösa saker som uppstod genom att själva prata om det och att de tillsammans hade uppfunnit en förlåt-kram som gjorde att det kändes bra. Att det som kan kännas fel går att rätta till genom egen aktiv handling.

De andra i klassen hade tidigare fått ta del av hans redovisning. Vi hade lagt tid och uppmärksamhet på att prata om den och vad den kunde betyda i det dagliga livet. Alla hade fått vara med i diskussionen där de fått använda sina känslor, erfarenheter och tankar i processen. Därför kunde de tillsammans relatera till och använda det i praktiken när de tog med sig insikterna ut ur klassrummet.

Jag tänker ofta på vad jag får lära mig av mina elever. Att det jag lär mig stannar kvar och blir användbart i nya framtida situationer med andra elever. 

Verktyg att använda som alla elever kan relatera till, som en slags storytelling. Erfarenheter man delar med sig av som ger inre bilder, insikter och tips till andra att härma och luta sig mot.

Visdom förr gick ofta från mun till mun. Den äldre generationen förde vidare sin klokskap till de som var yngre, för att de inte skulle behöva upprepa samma misstag. 

Så tänker jag mig att ordspråken kan fungera för dagens generation. Som ett verktyg att nå klokskap och visdom som berör känslomässigt, får oss att fundera över skeenden i livet, våra handlingar och hur det vi gör påverkar hur vi (och de runt omkring oss) mår. Ett verktyg som lär oss att bli helhetsseende och utvecklar vår värderingsförmåga. 

Jag är så glad att det finns så många kloka ordspråk jag kan använda i min undervisning. Efter mer än tjugo år känner jag likadant: Det är fortfarande lika roligt och utvecklande varje gång jag tillsammans med klassen tar mig an att tolka ett nytt. När jag som lärare får äran att ta del av elevernas kloka tankar och tolkningar, som sedan får fungera som ett berikande diskussionsunderlag när vi i gruppen fortsätter att arbeta med allas tolkningar på olika sätt. 

Man lär sig så länge man har elever...

Vi är vad vi tänker

Att arbeta med ordspråk & citat i skolan

Genom att använda ordspråk & citat som verktyg tillsammans med eleverna inkluderas det så viktiga värdegrundsarbetet helt naturligt i den övriga svenskundervisningen. 

Tankefrön får gro hos var och en, de får tolka och förklara med egna ord, språket utvecklas, muntlig redovisning tränas och samtal och diskussioner uppstår som berikar och blir nya lärdomar för alla som deltar. 

Alla som deltar får både presentera sina egna tolkningar och ta del av övrigas. Man lär känna varandra på ett nytt sätt; för sina inre tankar istället för det som syns på utsidan. Man blir berikad av de andras tolkningar och lär sig nya synsätt samtidigt som man lär sig LYSSNA aktivt på alla andra i gruppen. ALLA får komma till tals på lika villkor. 

Det kan vara lite pirrigt att redovisa... genom det lär man sig även att visa lyssnarrespekt mot övriga. För det man ger ut får man tillbaka. Gruppklimatet påverkas positivt genom arbetsprocessen vilket är ytterligare en vinst jag märkt genom arbetssättet. 

Elevtolkning från år 3

Det sprider sig som ringar på vattnet

Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra.
Vad vill du sprida vidare?

Skolporten: Intervju och utvecklingsartikel.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

”Educating the mind without educating the heart is no education at all.” /Aristoteles