söndag 5 september 2021

Främlingar är vänner som du ännu inte känner

Ett ordspråk som kan underlätta vid terminstart, i en ny grupp samt fungera som brobyggare mellan elever. Ytterligare vinst: Att lära känna varandra för mer än det som syns utanpå. Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon, varmare ögon... 

Fungerar från år 3 och uppåt, tolkningarna och nivån anpassas naturligt efter ålder och mognad. Alla kan delta då varje enskild tolkning görs utifrån där man själv är i mognad, utifrån de livserfarenheter och tankar man själv har. Arbetsgången tränar flera steg (samt den demokratiska processen, alla får komma till tals på lika villkor). 

  1. Det egna tänkandet. Skriva ner och illustrera sin tolkning. 
  2. Redovisa sin tolkning, öva tal - muntligt framförande.
  3. Lyssna aktivt på övriga (och bli berikad med olika tankar och synsätt).
  4. Samtal och diskussion.
  5. Reflektion, synliggöra nyvunna insikter man delgivits. 

Främlingar är vänner som du ännu inte känner


Ord till läraren:

Kanske har klassen en ny sammansättning och känner inte varandra än? Eller så känner

vi varandra för de yttre egenskaperna mer än för de inre? Vi känner varandra till utseende,

fritidsintressen och var vi bor. Vi känner inte riktigt varandra på djupet.

I sådana här situationer är det viktigt att få tid och tillfällen att lära känna varandra på ett

nytt sätt för att kunna se med nya ögon (värderingar).


Syfte

• Skapa ett bra gruppklimat.

• Se möjligheter i nya möten, visa vägar till att uppnå vänskap.

• Få alla att känna sig trygga bland nya personer, och i nya situationer.

• Väcka nyfikenhet inför att lära känna nya skolkamrater eller gamla på nya sätt.

• Känna tillhörighet.

_________________________________________________________________

Arbetsgång:

1. Låt eleverna fundera över och tolka ordspråket enskilt, helt utifrån egna tankar.

Man skriver ner sin tolkning och illustrerar den. Detta steg kan med fördel göras som läxa hemma. 

(Ibland blir bilden ytterligare en tolkning- ibland hör den ihop med texten. Gemensamt för de olika alternativen är att den

besjälar de skrivna orden.)

2. Tolkningarna redovisas för övriga. Sitt med fördel i ring med ögonkontakt som vid en lägereld och gå varvet runt. (Viktigt

att visa att man lyssnar aktivt och med ”snälla ögon” riktade mot den som redovisar sin tolkning.)

3. Den lärarledda delen, i form av samtal och diskussion. Nedan finns ett upplägg att

luta sig mot.


Lärarledd del, att luta sig mot efter elevernas redovisningar:


Erfarenheter

Berätta om någon situation där du själv var helt ny. Från barndomen eller vuxenlivet, i

någon idrottsförening, skolklass, nytt land eller arbetsplats dit du kom som främling. Hur

kände du dig? Hur mottogs du? Hur gjorde du för att lära känna andra? Var det någon eller

några andra som tog kontakt med dig? Lärde du då känna någon som betyder/betydde

mycket för dig?


Spännande tanke

Den personen / de personerna hade kanske inte betytt något för mig idag om jag inte hade

ansträngt mig då för att knyta nya vänskapsband. (Låt gärna eleverna berätta om sina

liknande erfarenheter.)

Ni i den här gruppen kommer kanske att hitta vänner för livet bland era klasskamrater och

skolkamrater. Undrar vad ni gör tillsammans om 1 år, 5 år, 10 år, 25 år o.s.v. Undrar om ni

kommer minnas då hur allting började?

Alla i klassen kan aktivt vara med och skapa goda vänskapsband och ett gott gruppklimat.

I en grupp där alla känner sig trygga och välkomna, hur lika eller olika man än är, fungerar

allt så mycket bättre. Det är lättare att lära sig, diskutera, utvecklas och tänka i en sådan

grupp. Ibland är det lättare att skapa ett bra gruppklimat om alla i gruppen är nya, som i en

ny klass. Men det går och är lika viktigt att göra i en grupp som redan hängt samman ett

tag. Då måste man ibland kunna bryta vissa mönster och byta ut dem mot nya som

fungerar ännu bättre.


Diskutera

-Vad är ett bra gruppklimat? Hur känns det att vara i en sådan grupp? På vilka sätt blir

man påverkad?

-Hur känns motsatsen? På vilka sätt blir man påverkad?

-Hur kan vi i den här klassen skapa ett bra gruppklimat?

-Vad är fördomar? Varför uppstår fördomar? Hur kan man motverka att de uppstår? Vad

kan man göra mot de som finns?

-Vad är utanförskap och vad innebär det? Kan ni ge några exempel på hur utanförskap

kan se ut?

-Vad menas med främlingsfientlighet? Hur kan man motverka att det uppstår?

-Vad är civilkurage? Kan ni ge några exempel på ”hjältar” som genom sitt civilkurage eller

genom sin handlingskraft förbättrat livet för någon eller några?


Ord på vägen

Allt nytt måste övas på kontinuerligt innan det automatiskt görs av alla på ett naturligt sätt.

Som en ny stig som bildas. Man måste trampa upp den genom att gå där många gånger.

Om bara en eller några går där ibland blir det ju aldrig någon stig. Kom ihåg att fortsätta

bilda nya vänstigar genom att använda dem ofta och även att ta ansvar för att vara med

och skapa ett bra gruppklimat.


Sista frågan

Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket?


Arbeta vidare:

- Arbeta med ord som civilkurage, vardagshjältar, hjältemod och att vara en god förebild.

Skriv förklaringar / beskrivningar till orden.

- Lista olika hjältar. Ta reda på fakta om dem, skriv egna faktablad om den / dem du

väljer.

- Gör planscher om de olika hjältarna.

- Gör presentationer och redovisa för övriga i klassen. Ett intressant och meningsfullt sätt

att träna tal och redovisning där man samtidigt får sprida information om goda förebilder

att inspireras av.






lördag 1 maj 2021

Att förlita sig på sig själv är att dubbla sin förmåga

För att motverka jantelagen kanske man måste få träna sig på att se och känna efter vad man faktiskt kan och är bra på. Lära sig känna att man duger, precis som man är. Se och känna vilka styrkor och egenskaper man är stolt över att ha. Lär man sig lyssna till dem får man inte bara bättre självförtroende och självkänsla utan även en större självtillit. 
 Då behöver man inte invänta andras bekräftelser eller åsikter, utan kan lära sig lita till sin egen magkänsla när man ska göra något eller ta ett beslut. 

Syfte med ordspråket 

Lära sig lita till sina egna tankar, sin inre röst och sin intuition. 

Lära sig lita till sin egen förmåga, utveckla självförtroende och självkänsla.

Förstå vikten av att kunna ta egna beslut.

Förstå vikten av att låta andra känna och göra detsamma.

Förstå att mod och drivkraft får extra kraft då man tror på sig själv. 

1. Låt eleverna tolka och illustrera sina tolkningar enskilt utifrån sina egna tankar.



Denna elevtolkning är från år 3, men arbetssättet är lätt att anpassa efter mottagare och ålder.

2. När alla är klara kommer nästa steg, att delge övriga sin tolkning och illustration.
Tips: att låta deltagarna sitta i ring vid redovisningarna och samtalet skapar trygghet och ger lägereldskänsla...
Förutom att man här tränar tal får man automatisk träning i att berätta om och stå för sina egna tankar vilket är jagstärkande. 
 När man lyssnar på de andras tolkningar blir man berikad med fler synvinklar eftersom alla gör sina tolkningar utifrån de livserfarenheter man själv har. 
Så… förutom att man lär sig lita på sina egna tankar, får träning i att tänka egenproducerade tankar får man ta del av andras. Man lär sig lyssna aktivt och växer av att ta del av flera perspektiv. Att lära känna andra människor för deras inre istället för det som syns på ytan bygger broar och berikar mentalt. Alla får komma till tals på lika villkor – den demokratiska processen i praktiken. 

3. Sedan följer samtal och diskussion. För att synliggöra alla olika perspektiv, hur de berikat. Kanske vill man ha svar på någon fråga man fått av att lyssna på de andra. En ypperlig möjlighet för ”det goda samtalet” samt få träning på det. 

4. Först härefter kommer läraren in, kanske för att tillföra något mer, eller knyta ihop säcken med några guldkorn som kan bygga vidare på ordspråket. 

Förslag till läraren att luta sig mot:
Erfarenheter 
Pia Sundhage, fotbollstränare: -Vi gör varandra bra. (Istället för, du ska inte tro att du är något.) Berätta för eleverna att vi i den här klassen kan göra för varandra det som Pia Sundhage och fotbollslaget gjorde. Vi kan hjälpas åt att skapa ett sådant klimat i gruppen. 

Spännande tanke 
Om fler vågar lita till att de kan själva skulle säkert ännu fler våga följa. Gott självförtroende och god självkänsla = trygg individ, som vare sig behöver trycka ner andra eller tala på ett negativt sätt. Om fler visade att de var glada för någon annans skull, när någon annan lyckats bra med något, skulle det kanske bli lättare att skapa ett sådant klimat. 

Diskutera 
Vad är jante/jantelagen? Har någon av er hört talas om den? Berätta.
Varför tror ni att jantelagen uppstått? ”Du ska inte tro att du är något”, kanske borde bytas ut mot andra ord? Vilka föreslår ni? Hur kan vi göra det? 

Laborera / arbeta vidare 
-Gör en ”jag kan promenad” två och två. Turas om att säga en sak som du är bra på. T.ex. –Jag är bra på vänskap. –Jag är en bra kamrat. –Jag är pålitlig. –Jag är omtänksam. -Jag är bra på att rita. –Jag har bra fantasi. –Jag är en bra storebror. – Jag är rättvis, o.s.v. 
-Eller skriv en jag kan lista till dig själv alternativt i form av en tankekarta som utgår ifrån en bild av dig själv i mitten.

-Gör en uppåtpuffsbank: Samla upplyftande kommentarer på en väggplansch. Alla som vill kan skriva dit sin kommentar när man kommer på den, sen kan man läsa från den för att bli inspirerad och få nya ord och meningar, uppåtpuffar, att sprida vidare till andra. 

Ord på vägen / metafor 
Många här inne kanske är vana att ställa frågan: -Vad tycker du att jag ska göra? till någon annan, innan man själv tänker efter ordentligt. Det är viktigt att kunna ta egna beslut, för det är ju den som tar beslutet som blir mest påverkad (ofta även under lång tid), och vet vad han eller hon verkligen vill. Så även om du gärna vill veta vad andra eller bästa vännen tycker, glöm inte att först tänka och känna efter vad det är du helst vill själv. Det är också viktigt att träna sin självkänsla och sitt självförtroende. Precis som med kondition behöver man faktiskt träna sig på alla typer av känslor. 

Sista frågan 
Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket? 



söndag 18 april 2021

Känslocentrum är som en våg & det som väger tyngst tar över.


Vill du få någon att förstå - skapa först rätt känsla att mötas i. 

Den här enkla bilden är lätt att förstå och fungerar fantastiskt bra som samtalsunderlag. Jag brukar rita upp den på tavlan för att visualisera vilket gör att eleverna genast lyssnar och börjar tänka aktivt. Kanske för att de får en bild som sätter igång deras egna tankar, istället för att bara höra frökens ord. 
Jag tror på det där med att en bild säger mer än tusen ord... 

Insikterna som känslovågen ger gör att det blir lättare att lösa ev. framtida konflikter och låsningar. Känslovågen är ett förebyggande redskap genom att eleverna genom den delar samma insikt som jag: Om man tar det lite lugnt när något ska redas ut, tillåter sig själv och den andra att först hinna lugna ner sig lite, så går det att lösa allt på ett bra sätt - för alla inblandade. 

Känslovågen är även spännande att använda som bilduppgift där eleverna får tolka andra känslor fritt.
  • Vad finns det mer för känslor? 
  • Går de att känna samtidigt? 
  • T.ex. glädje - sorg, kärlek - ilska, mod - rädsla, harmoni - irritation...

Hur skulle din känslovåg se ut?





fredag 22 januari 2021

Att klaga är som att gunga gungstol. Det är skönt när man gör det, men man kommer ingenstans.

 Introduktion

Det är så lätt att fastna i negativa tankegångar och att klaga på sådant man inte gillar eller är missnöjd med. Men... det förändrar ingenting. Istället ägnar man bara mer av sin tid och sina tankar åt just det som man är missnöjd med. Genom att lära sig tänka med lösningsfokus kan man istället lära sig att bli på bra humör mycket snabbare. Plus att man lär sig handlingskraft och att lita till sin egen förmåga att ta tag i saker.

Syfte med ordspråket

  • Synliggöra hur en negativ inställning kan påverka både stämning och resultat. 
  • Få träna sig att tänka lösningsfokuserat.
  • Synliggöra vikten av att lägga sin energi på rätt tankar och handlingar.
  • Synliggöra att "allt man ser och ger energi expanderar."
Arbetsgång
  • Presentera ordspråket Att klaga är som att gunga gungstol. Det är skönt när man gör det men man kommer ingenstans. Låt eleverna göra sina tolkningar i text och bild på egen hand. Här tränas det egna tänkandet, att sätta ord på egna tankar och lära sig lita till dem.



  • Redovisning Sätt er gärna i cirkel och låt en elev i taget läsa sin tolkning / visa sin bild och berätta om den. Att samlas i den här formen är som ett "lägereldsmöte" där det blir lätt att ha ögonkontakt med övriga. Här tränas dessutom den demokratiska processen naturligt, alla får komma till tals på lika villkor. Alla får talträning - alla får träna sig att lyssna aktivt. 
  • Samtal och diskussion När alla fått dela med sig av sina tolkningar tar läraren vid. Här finns utrymme för ett filosofiskt samtal, att knyta ihop säcken och synliggöra lärdomar som framkommit i processen. 
Lärarlett samtal efter elevernas redovisning      
Berätta att det man fokuserar på lätt blir förstorat. Om man är arg eller irriterad på något och går omkring och klagar på det, så kan det kännas som den känslan helt tar över. Man glömmer kanske t.o.m. bort att vara glad över annat som man faktiskt är nöjd med. 
Fråga eleverna: 
Hur känner du dig när du klagar? Hur tror du omgivningen känner sig? 
Tänk om man istället skulle göra tvärtom? Sluta tänka på det man är missnöjd över och börja tänka på lösningar och möjlighetstankar istället. Går det? Vad tror ni skulle hända med ens känslor då?

Sammanfattning 
Visst behöver man få klaga ibland, men det är inte bra att fastna i klagandet. Det kan vara bra att redan i förväg bestämma sig för att bara ägna en liten stund åt att klaga och sedan en lång stund åt att hitta en lösning på problemet och lära sig att tänka lösningsfokuserat. 
  • Reflektion Vad har du lärt dig av att arbeta med ordspråket? 
Arbeta vidare 
Vill man kan man arbeta vidare med fristående uppgifter som kan komma till praktiskt användning i det vardagliga skolarbetet. Tanken med dessa är att de tankefrön som såtts genom tolkningarna ska få fortsätta gro.
Låt eleverna fundera över några problem som finns på riktigt, i er klass eller på er skola. 
Klura på förslag hur man skulle kunna lösa dem. Diskutera förslagen. 
Presentera gärna förslag som berör andra klasser på skolans elevråd. 
Demokrati - elevansvar - inflytande i praktiken. 




onsdag 24 juni 2020

Det sprider sig som ringar på vattnet

Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra. Det gäller allt från humör och en viss stämning till olika former av handlingar. Från skvaller till ryktesspridning, mellan personer och via sociala medier. Det kan vara goda handlingar och ansvarstagande som sätter igång positiva kedjereaktioner. Men även mindre bra saker som t.ex. nedskräpning och miljöförstöring. Alla är med och påverkar, på något sätt, i någon riktning.

Syfte med ordspråket
  • Förstå sambandet mellan handling – konsekvens. 
  • Ta ansvar för vad man sprider för stämning och handlingar.
  • Ta ansvar för att hålla ordning.
  • Känna glädje i att kunna påverka positivt.
  • Få praktisera övningsexempel på det. 

-Låt deltagarna tolka ordspråket i text och bild. Detta görs enskilt och helt utifrån egna tankar och associationer. Detta steg är utvecklande på många sätt, bl.a. lär man sig att tänka helt egna tankar , att lita till dem och sedan stå för dem i redovisningen som följer, vilket utvecklar civilkurage och självförtroende.
-Nästa steg är att alla deltagarna får presentera sina tolkningar för varandra och därefter kan den som leder övningen knyta ihop processen med stöd av de olika samtalsunderlagen under bilden. Allt avslutas med tid för reflektion om nyvunna lärdomar… 




Förslag på lärarledda uppföljningar
Erfarenheter
Vänlighet och ett gott humör smittar. 
Berätta om vänliga klubben: Den startades av en person i Sverige som tänkte ut olika trevliga handlingar att iscensätta till andra helt främmande människor. T.ex. att köpa en glass eller en kopp kaffe på ett café och be personalen ge den till nästa person som beställer.

Spännande tanke
Eftersom gåvan man ger till en okänd person i vänliga klubben förblir okänd för en själv måste det ju vara spännande att få fantisera om hur personen kommer reagera? Om den blir lika glad som förvånad? Kanske den tror att det är en dold kamera gömd någonstans? Hur kommer den känna sig när den förstår att det faktiskt är på riktigt? Vilka tankar och känslor personen kommer bära med sig efter det? Vad den kommer berätta för andra om vad som hänt? Tänk om personen blir så glad att han eller hon vill göra någonting liknande för andra? Tänk om fler människor bestämmer sig för att sprida goda gärningar? 
Goda gärningar, handlingar och god stämning är något som är trevligt när det sprids. (Men tyvärr finns det även saker som inte är det, t.ex. att prata negativt om andra, sprida rykten på olika sätt, via sociala medier o.s.v. Prata om detta och gör jämförelser.)

Diskutera
-Kan du vara med och påverka stämningen i din klass? På din skola? Hur?
-Kan du påverka tonen och nivån på det som sker på nätet? Hur? 
-Vad kan du göra om du upptäcker något som känns oschysst på nätet?
-Är det viktigt att du är med och tar ansvar för vår miljö, kan du göra skillnad? Hur?

Laborera / arbeta vidare
-Utforma en god ton policy tillsammans om hur man ska förhålla sig på nätet och i sociala medier.
-Testa att göra goda gärningar idag (eller under en längre period). Håll upp en dörr, invänta någon med vänliga ögon. Använd kroppsspråket på ett positivt sätt. Säg vänliga kommentarer till andra. Sprid vänlig och god stämning. Sätt igång vänlighetsringar och låt dem sprida sig vidare. 
-Utvärdera och berätta, har det märkts någon skillnad? 


Ord på vägen / metafor
Ringarna i sjön vänder åter när de når kanten…
Om man kastar en sten i en sjö så den bildar ringar på vattnet kommer de att bli större och större när de sprids. Till slut slår de mot en kant och vänder åter, inåt igen.
Tänk om det är på samma sätt med goda handlingar du gör. De startar en kedjereaktion och kommer kanske på något sätt vända åter till dig igen, fast du då inte har någon aning om att de i själva verket föddes ur något bra du en gång gjorde.  Det kan vara i form av ett gott gruppklimat eller en god stämning, lika gärna som handlingar av olika slag. 
Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra. Vad vill du sprida vidare?

Reflektera 
Vad har du lärt dig av ordspråket? 

lördag 21 mars 2020

I nöden prövas vännen

Ett lektionsunderlag till ordspråket I nöden prövas vännen

Syfte / användningsområde till just det här ordspråket:
Synliggöra vikten av tillit, trygghet och äkta gemenskap i olika typer av förhållanden. Att våga be om hjälp kan vara lika viktigt som att vara en bra hjälpare, och att man kan behöva träna sig på båda förhållningssätten. Att förebyggande få diskutera och träna på olika sätt att stötta andra som behöver det. Medvetandegöra hur situationer där man kan vara i behov av en äkta vän, hjälp eller stöttning kan se ut. Förstå att det i livet händer saker där vi alla kommer behöva både be om hjälp och stötta andra. Att lycka kan vara att behövas - få ge - och hur bra det kan kännas. 

Låt eleverna göra sina ordspråkstolkningar enskilt, helt utifrån sina egna tankar och illustrera dem.
Först när alla är klara delger man övriga sin tolkning, vilket tränar redovisning & tal plus att man lär sig stå för sina egna tankar (bygger självkänsla & civilkurage) samt berikar övriga som får ta del av ytterligare tolkningar och synvinklar än sin egen.
Efter redovisningarna följer ett lärarlett samtal där ytterligare tankar erbjuds. Här får man träna på samtal och diskussion. Hela processen tränar även aktivt lyssnande - till sina egna tankar, andras och i samtalet. 
___________________________________________________________
Lärarlett samtal efter redovisningarna:
Erfarenheter
-Det är lätt att berätta om när något hänt som gör en glad. Men inte lika lätt att berätta om något som gör att man känner sig ledsen, när man känner sig skör.
-Berätta om någon situation där du fått stöd av någon eller några andra och vad det betydde för dig.
-Berätta om en motsatt situation, där du känt dig övergiven eller ensam i sorg eller osäkerhet av något slag. 
-Berätta om någon situation där du funnits för någon / några andra som stöd eller tröst.
-Berätta hur det känns att kunna finnas där för någon som behöver det. Ge liv till ordet omtanke. 
___________________________________________________________________________

Spännande tanke
Det man tränar sig på blir man bättre på. För att bli bättre på matte behöver man träna matte. För att bli bättre på fotboll behöver man få träna fotboll. För att bli starkare emotionellt behöver man träna på att bemöta känslor. Sina egna och andras.
Det känns bra att kunna ge stöd och hjälp! Att vara någon som andra ser som pålitlig, som man kan känna sig trygg med och våga vara sig själv med. Tänk om vi tillsammans kan skapa en så trygg miljö att alla alltid vågar visa sina känslor. Vågar be om stöd när man behöver det. Vågar fråga hur någon mår. Äkta vänskap är något man bygger tillsammans. Och visst är det skönt att veta att man faktiskt har någon att vända sig till eller ringa till när man känner sig ledsen eller orolig?
_______________________________________________________________________________

Diskutera
Hur tycker ni att en bra vän ska vara?
I vilka situationer kan man tappa fotfästet så att man inte mår bra?
Hur kan det se ut när någon inte mår bra? (Sorgsenhet, ilska, dra sig undan, visa sig tuff, hårda ”skyddande kommentarer” o.s.v.) Hur gör man för att lättare kunna se bakom skyddsmurar av det slaget och bemöta själva orsaken istället för skyddsbeteendet?
Diskutera hur vi kan hjälpas åt att skapa den trygghet som gör att skyddsmurar inte behövs? Hur vi kan vara mot varandra så att det fungerar i praktiken. Vilka egenskaper behövs? (Tillit, trygghet, ärlighet, tid, vänlighet, vara en bra lyssnare, finnas där.) 
______________________________________________________________________________

Ord på vägen
Tillit. Att kunna lita på andra. Att vara pålitlig. Ge det du själv skulle vilja ha. 
När man skapar äkta relationer startar det ofta med att man ger varandra förtroenden. Att man pratar på en djupare nivå, t.ex. om känslor. Det skapar tillit, bygger känslomässiga broar och stärker vänskapen. 
Var en person som andra tycker är god, schysst, sann och ärlig. Bygg en bra karaktär. Hur vill du uppfattas, bli sedd, ihågkommen…? Det är det du gör och hur du gör det som kommer påverka hur andra uppfattar dig. 
Ha mod att våga be om stöd och hjälp när du själv behöver det. 
________________________________________________________________________________

Laborera / arbeta vidare
-Prata om kroppsspråkets betydelse samt betydelsen av ”snälla inbjudande ögon” och ett vänligt ansikte.
-Skriv: lista situationer i vilka man kan behöva stöttning. 
-Skriv: ge förslag på och beskriv hur man kan ge stöttning. 
-Lyssna till You´ve got a friend med Carole King. Sjung :-) 


måndag 13 januari 2020

Hur utvecklar man civilkurage egentligen?

Hur utvecklar man medmänskligt viktiga förmågor som t.ex. civilkurage och förmågan att stå upp för varandra? Hur får man starka känslomuskler?
Hur fungerar det där med allas lika värde i praktiken? 
Min erfarenhet som lärare är att det (precis som med all annan utveckling) sker stegvis, och är något man måste få träna kontinuerligt. Jag vill påstå att eftersom det inte finns några direkta gemensamma verktyg som alla kan luta sig mot kan denna träning därför se väldigt olika ut beroende på var i landet man är... eller i vissa fall att man tyvärr tror att denna utveckling ska ske av sig självt. 
Efter många år som lärare säger mig min beprövade erfarenhet detsamma som hjärnforskaren Matti Bergström: Det finns inga genvägar. Man behöver få träna - engageras - göra och känna för att förstå. Emotionell utveckling i alla dess former sker genom erfarenheter och är inte något man kan läsa sig till som med faktakunskaper. 
Jag som lärare kan hjälpa alla elever utveckla sina emotionella förmågor, där civilkurage då blir en naturlig del, genom strukturerade lektioner under en längre tid. Utveckling sker stegvis och genom erfarenhet. Det finns inga genvägar. 

Elevtolkning från år 3
(Att diskutera utifrån en sådan här elevtolkning på steg 3 är verkligen livskunskap på riktigt.)

Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon. Varmare ögon
Jag använder meningsfulla ordspråkstolkningar som verktyg för att alla elever ska få känna sig sedda, hörda och lära sig se varandra. Alla kan vara med eftersom de olika tolkningarna görs utifrån där man själv är i utveckling utifrån sin egen mognad, bakgrund och livserfarenhet. 
Eleverna får i flera steg arbeta med dem under minst ett läsår enligt arbetsgången här nedan:

Steg 1: 
Tolka ordspråket i text och bild. Tolkningarna görs enskilt för att EGNA tankar ska utvecklas. Här gäller det att lära sig LITA TILL SINA EGNA TANKAR. Ofta följer man ju någon annans tankar och värderingar - kanske utan att man ens vet om det. Det kan vara uttalade eller outtalade ledare som "sätter tonen". (Vilket om det tillåts är hämmande för det egna civilkuraget.)

Steg 2:
Vi redovisar tolkningarna för varandra. Läser texttolkningen och berättar om bilden. Som lärare är det här viktigt att se till att redovisningarna sker i en trygg och respektfull miljö. Jag låter alltid eleverna sitta i ring "som kring en lägereld" då vi alla ser varandra och samtal lättare kan föras. ALLA kommer till tals på lika villkor, och det som redovisas är ens egna tankar. Man får träning i att stå för sina egna tankar, uttala dem i ord, hitta sitt eget uttryckssätt och att göra sig hörd. Detta steg har jag efter många års användande märkt är det som mest av allt utvecklar civilkurage. Man utvecklar ett inre mod kopplat till egen klokhet och som går via hjärtat. De som lyssnar lär sig flera saker och eftersom man själv vill bli lyssnad på med respekt blir det naturligt att lyssna aktivt med respekt på övriga vilket gör att man automatiskt även får träning i ett demokratiskt förhållningssätt. 

Steg 3:
Lärarlett samtal och diskussion för att synliggöra och lyfta fram vad vi lärt oss av att LYSSNA på andras tolkningar. Hur våra tankar och vårt perspektiv vidgats och vad vi vill behålla, hur vi vidgats i insikter. Vi synliggör att det finns lika många tolkningar som det finns individer, och hur vi kan berika varandra genom detta. Här får man även träning i att ge positiv feedback för inre värden, tänkta tankar och klokskap. Få andra att känna sig sedda och hörda. De inre egenskaperna får värde (och inte bara det som syns utanpå eller vad man presterar i någon sport eller liknande).

Steg 4:
Reflektion. Alla får en liten stund på sig att skriva ner vilka insikter man vill minnas, hur man expanderat eller något extra klokt någon annan sagt man vill komma ihåg. 

Steg 5:
Laborera / arbeta vidare. Ett valfritt steg man kan göra då man vill fördjupa sig i något som hör ihop med ordspråket man tolkat. T.ex. etik på nätet som jag alltid fortsätter arbeta med efter eleverna har fått tolka När katten är borta dansar råttorna på bordet.

Arbetssättet är enkelt att genomföra, roligt att arbeta med och det ger verkligen resultat. Förutom att det är språkligt utvecklande påverkar det gruppklimatet positivt och blir ett förhållningssätt eleverna fortsätter att vara i gentemot varandra. Eftersom man lärt sig lita till sina egna tankar, klä dem i ord och stå för dem i tal får man modet och civilkuraget med sig på kuppen. Eftersom man samtidigt lärt sig se sina klasskamrater med nya ögon, för deras inre, bygger man broar och känslomässiga band som inte bara gör att man behandlar varandra bättre utan även lär sig stötta och stå upp för andra. Civilkurage i praktiken. 
En klass är ju som samhället i miniatyr - det man lär sig här tar man med sig vidare ut i livet. Att respektera och vara intresserad av andras inre är något man sedan alltid kan bära med sig. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles