fredag 7 december 2018

Tacksamhetslista istället för önskelista

Att göra en tacksamhetslista istället för en önskelista... Under alla år jag arbetat som klasslärare har jag gjort olika alternativa kalendrar. De senare åren även digitalt, vilket gjorde det lätt att publicera dem för hela skolan (och att dela med mig av dem via sociala medier till "skolfolk"). En av luckorna var denna; Gör en tacksamhetslista istället för en önskelista. Lika givande att göra uppgiften som att delge varandra vad man skrivit. Synliggöra - känna - uppskatta - förstå vad som är viktigt på riktigt. Tacksamhet, förmågan att uppskatta vad man har när man har det. Och allt man ser och ger energi expanderar....


Denna är skriven av en elev i år 3, och jag har fått tillåtelse att dela den. 
Men uppgiften i sig fungerar oavsett ålder. Gör en du också :-) One size - fits all.


söndag 25 november 2018

Daggen räcker till alla grässtrån



Den som brukar "tävla" eller stressa blir kanske inte hjälpt av att man bara säger till eller behöver tjata. Insikt som kommer inifrån ger ofta ett bättre resultat. Det här ordspråket är ett bra verktyg för att medvetandegöra sådana situationer. Det kan genom det även bidra till ett förbättrat gruppklimat, på olika sätt. 

Syftet med ordspråket:
  • Lära sig att ta det lugnt och tänka på alla (inte bara sig själv).
  • Förstå att man inte behöver trängas eller stressa.
  • Få insikt i att man kan vara med och skapa en trevlig stämning genom sitt sätt att vara.
  • Ta vara på nuet, stunden man är i. 

Tänka/tolka - Delge/samtala


Varje gång vi tolkar ett nytt ordspråk görs det enskilt. En stor vinst är att ALLA då får utveckla sina egna tankar och träna sig på att formulera dem. En jag-stärkande process i sig.
Det blir alltid lika många tolkningar som det är personer som tolkat ordspråket.

När alla är klara delger man sin tolkning för de andra, vilket både ger träning i tal och samtal. Gruppdiskussionen med reflektioner och nyvunna insikter som följer brukar alltid generera i att det händer fler positiva saker i gruppen. Eftertanke om situationer från vardagen och diskussion kring dem är inte bara lärorikt, utan ger eleverna något att luta sig mot i framtida situationer. De lär sig lösa saker med ord, och ännu bättre - genom att insikterna redan infunnit sig i samtalet behöver vissa situationer inte ens uppstå.
Diskussionerna bidrar ofta till nya slags möten mellan dem som deltar. Möten för tankar och inre värden. Berikande samtal som många gånger fungerar som brobyggare mellan eleverna. Lära känna varandra på riktigt möten.
Vi sitter alltid i en ring när vi redovisar och samtalar (det kan vara runt ett bord, på stolar eller på golvet beroende på hur gruppen ser ut). Min erfarenhet har visat att det är då bästa förutsättningarna sker för äkta möten, då alla ögon och ansikten finns tillgängliga. Det blir en trygghet i det. Jag ser dem jag talar till. De som lyssnar kan visa med ansikte och kropp att de lyssnar aktivt. Man känner sig sedd och hörd. Man ser och hör andra. Man tränar äkta samtal.


Elevtolkningarna ovan är gjorda av elever i år 3. 
Men arbetssättet är lätt att anpassa efter ålder och mottagare. 
Det fungerar lika bra med äldre elever som med vuxna. 
Utbytet, goda möten och insikter är lika givande att få ta del av oavsett ålder. 

fredag 9 november 2018

Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite

Att få fundera redan från start i livet över verkliga värden och synliggöra dem är viktigt. När eleverna arbetar med att göra egna tolkningar av ordspråk, talessätt och citat händer magiska saker. Både på individ och gruppnivå. Att träna sig i att tänka egna tankar, uttrycka dem och delge dem till andra är stärkande. Att träna sig i att lyssna aktivt på övriga när de delger sina tolkningar är berikande. Att reflektera, samtala och diskutera allas olika tolkningar är lika lärorikt. Det är som ett känslomässigt brobygge mellan eleverna där goda möten och "lära känna varandra på riktigt processer uppstår". Där respekt och allas lika värde får vara en naturlig del i förhållningssättet man får träna tillsammans. Att ta plats och att ge plats. Träning i ett demokratiskt förhållningssätt. Att få lära känna varandra för det inre via tankar istället för det som bara syns utanpå. Se vad som är viktigt på riktigt.


tisdag 2 oktober 2018

Hur utvecklar man civilkurage egentligen?

Hur utvecklar man medmänskligt viktiga förmågor som t.ex. civilkurage och förmågan att stå upp för varandra? Hur får man starka känslomuskler?
Hur fungerar det där med allas lika värde i praktiken? 
Min erfarenhet som lärare är att det (precis som med all annan utveckling) sker stegvis, och är något man måste få träna kontinuerligt. Jag vill påstå att eftersom det inte finns några direkta gemensamma verktyg som alla kan luta sig mot kan denna träning därför se väldigt olika ut beroende på var i landet man är... eller i vissa fall att man tyvärr tror att denna utveckling ska ske av sig självt. 
Efter många år som lärare säger mig min beprövade erfarenhet detsamma som hjärnforskaren Matti Bergström: Det finns inga genvägar. Man behöver få träna - engageras - göra och känna för att förstå. Emotionell utveckling i alla dess former sker genom erfarenheter och är inte något man kan läsa sig till som med faktakunskaper. 
Jag som lärare kan hjälpa alla elever utveckla sina emotionella förmågor, där civilkurage då blir en naturlig del, genom strukturerade lektioner under en längre tid. Utveckling sker stegvis och genom erfarenhet. Det finns inga genvägar. 

Elevtolkning från år 3
(Att diskutera utifrån en sådan här elevtolkning på steg 3 är verkligen livskunskap på riktigt.)

Den vars tankar man känner ser man på med nya ögon. Varmare ögon
Jag använder meningsfulla ordspråkstolkningar som verktyg för att alla elever ska få känna sig sedda, hörda och lära sig se varandra. Alla kan vara med eftersom de olika tolkningarna görs utifrån där man själv är i utveckling utifrån sin egen mognad, bakgrund och livserfarenhet. 
Eleverna får i flera steg arbeta med dem under minst ett läsår enligt arbetsgången här nedan:

Steg 1: 
Tolka ordspråket i text och bild. Tolkningarna görs enskilt för att EGNA tankar ska utvecklas. Här gäller det att lära sig LITA TILL SINA EGNA TANKAR. Ofta följer man ju någon annans tankar och värderingar - kanske utan att man ens vet om det. Det kan vara uttalade eller outtalade ledare som "sätter tonen". (Vilket om det tillåts är hämmande för det egna civilkuraget.)

Steg 2:
Vi redovisar tolkningarna för varandra. Läser texttolkningen och berättar om bilden. Som lärare är det här viktigt att se till att redovisningarna sker i en trygg och respektfull miljö. Jag låter alltid eleverna sitta i ring "som kring en lägereld" då vi alla ser varandra och samtal lättare kan föras. ALLA kommer till tals på lika villkor, och det som redovisas är ens egna tankar. Man får träning i att stå för sina egna tankar, uttala dem i ord, hitta sitt eget uttryckssätt och att göra sig hörd. Detta steg har jag efter många års användande märkt är det som mest av allt utvecklar civilkurage. Man utvecklar ett inre mod kopplat till egen klokhet och som går via hjärtat. De som lyssnar lär sig flera saker och eftersom man själv vill bli lyssnad på med respekt blir det naturligt att lyssna aktivt med respekt på övriga vilket gör att man automatiskt även får träning i ett demokratiskt förhållningssätt. 

Steg 3:
Lärarlett samtal och diskussion för att synliggöra och lyfta fram vad vi lärt oss av att LYSSNA på andras tolkningar. Hur våra tankar och vårt perspektiv vidgats och vad vi vill behålla, hur vi vidgats i insikter. Vi synliggör att det finns lika många tolkningar som det finns individer, och hur vi kan berika varandra genom detta. Här får man även träning i att ge positiv feedback för inre värden, tänkta tankar och klokskap. Få andra att känna sig sedda och hörda. De inre egenskaperna får värde (och inte bara det som syns utanpå eller vad man presterar i någon sport eller liknande).

Steg 4:
Reflektion. Alla får en liten stund på sig att skriva ner vilka insikter man vill minnas, hur man expanderat eller något extra klokt någon annan sagt man vill komma ihåg. 

Steg 5:
Laborera / arbeta vidare. Ett valfritt steg man kan göra då man vill fördjupa sig i något som hör ihop med ordspråket man tolkat. T.ex. etik på nätet som jag alltid fortsätter arbeta med efter eleverna har fått tolka När katten är borta dansar råttorna på bordet.

Arbetssättet är enkelt att genomföra, roligt att arbeta med och det ger verkligen resultat. Förutom att det är språkligt utvecklande påverkar det gruppklimatet positivt och blir ett förhållningssätt eleverna fortsätter att vara i gentemot varandra. Eftersom man lärt sig lita till sina egna tankar, klä dem i ord och stå för dem i tal får man modet och civilkuraget med sig på kuppen. Eftersom man samtidigt lärt sig se sina klasskamrater med nya ögon, för deras inre, bygger man broar och känslomässiga band som inte bara gör att man behandlar varandra bättre utan även lär sig stötta och stå upp för andra. Civilkurage i praktiken. 
En klass är ju som samhället i miniatyr - det man lär sig här tar man med sig vidare ut i livet. Att respektera och vara intresserad av andras inre är något man sedan alltid kan bära med sig. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles 

söndag 16 september 2018

Vad Astrid lärt mig


En gång har jag träffat Astrid. Fast det var länge sedan, bär jag det fortfarande med mig. 
Det påverkade mig på ett sådant positivt sätt att jag förstod vikten av hur ett äkta möte mellan människor kan kännas. Att få mötas av närvaro och positivitet på ett sätt så man känner sig sedd, värdefull och betydelsefull. Utan krusiduller, men med en ren enkelhet som gör att det känns äkta. 

Under min uppväxt spelade jag barnteater med Saltsjöbadens teaterklubb. En av pjäserna som vi spelade var Mio min Mio och med den gästspelade vi i Göteborg, på Åland och på Helsingfors stadsteater. De flesta föreställningarna spelade vi på Södra teatern i Stockholm, och det var här jag kom att träffa Astrid.

En dag fick vi veta att Astrid satt i publiken, och efter föreställningen kom hon så in bakom scenen för att träffa oss. Jag glömmer det aldrig: HUR hon först kramade om Carl som spelade Mio och till honom sa de berömda orden - på ett sätt som bara hon kan säga dem: - Mio, min Mio...

Hon stannade en stund och den stunden har jag burit med mig sedan dess. Jag plockar fram den ibland och värmer mig i den. Jag plockar fram den ibland och försöker ge samma sak vidare till mina elever. Jag vill förmedla den genom orden i mina läromedelstexter. Den där känslan av total positiv närvaro, att bli sedd och att få känna att man duger - precis som man är. Få känna tillhörighet. Utan krusiduller, men med en ren enkelhet som gör att det känns äkta.





måndag 10 september 2018

Emotionell utveckling, helhetsseende & värderingsförmåga

Emotionell utveckling och värderingsförmåga utvecklas genom träning. De går inte att läsa in på samma sätt som kunskap.
Jag kallar den emotionella förmågan för känslomuskler, vilket barnen har lätt att förstå, dessutom ger det dem positiva associationer till att vilja träna dem starka.

Precis som med vanliga muskler räcker det inte att träna lite grand bara någon gång då och då om man vill att någonting ska hända. Det är kontinuerlig träning som gäller för att utveckling ska ske.  Att arbeta med vardagsnära ordspråk som verktyg är ett sätt att nå alla i gruppen. Det fungerar så bra för att man möter upp varje elev precis där hon eller han är i sin egen utveckling då tolkningen görs utifrån den egna förmågan. Alla tränas i att utveckla sin egen tankeförmåga genom att använda sin kreativitet och egna formuleringar i processen. (Istället för att härma någon annans svar eller läsa sig till vad någon annan tycker att det betyder.)

Arbetssättet fungerar även som dörröppnare för fler lärprocesser. Att kunna tolka, läsa mellan raderna och förstå metaforer är ju verktyg man behöver bl.a. för att kunna förstå andra människor och ta till sig all övrig litteratur.
Jag har märkt att både intresset för att läsa och att kunna ta till sig innehållet utvecklas positivt genom att eleverna lär sig stanna upp, fundera på olika innebörder och diskutera dem med varandra.
När man blir intresserad av att ta del av hur andra tänker vill man ju göra det i flera former, (tolka ordspråk, tolka poesi, läsa olika former av skönlitteratur, teater o.s.v.) både det skrivna och talade ordet kan berika - väcka känslor - få oss att växa och öka lusten att lära.
Det häftigaste är när man ser intresset väckas hos eleverna när de inser att det finns andra som ser annorlunda på något, att andra kan närma sig exakt samma innehåll från en annan synvinkel och vad som händer när de sedan möts i en diskussion som i sin tur kan leda vidare till ytterligare en ny slutsats. Världens bästa träning i att lära sig tänka med helhetsseende, lyssna aktivt och kunna diskutera konstruktivt.

Värderingsförmåga gör att vi kan värdera olika situationer, att vi kan producera egna värden och jämföra dem med andras, att vi kan se helheter, hitta egna lösningar och utveckla förmågan att kunna välja själva. Enligt hjärnforskaren Matti Bergström är värderingsförmågan en av våra viktigaste förmågor. Även denna förmåga måste tränas, den kan inte läras in som kunskap.
För att kunna hantera framtiden med alla de förändringar vi kommer att möta är denna träning oerhört viktig. När man möter helt nya situationer räcker det ju inte att bemöta dem enbart med gammal kunskap... Eftersom förändringar sker så oerhört snabbt idag är det extra viktigt att ha en väl utvecklad värderingsförmåga och kunna lita till den. Värderingsförmågan hjälper oss även att urskilja vilken information som vi ska ta till oss och vilken vi ska sålla bort i informationsflödet som sköljs över oss varje dag i olika former. Värderingsförmågan hjälper oss göra rätt ställningstaganden, veta vad som är rätt och fel och att handla rätt. Det känns extra viktigt att vi lär våra barn idag att utveckla en god värderingsförmåga och hjälper dem bygga starka känslomuskler.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles 




Elevtolkning från år 3:
"Ett möte mellan två personligheter är som att blanda två kemiska ämnen. 
Om det sker en reaktion förvandlas båda." / Carl Jung 




onsdag 18 juli 2018

Visdom och klokskap

Visdom är grundat på erfarenheter, livslängd, livsfaser och svårigheter man gått igenom och klarat av. Förr levde kanske generationer närmare tillsammans och erfarenheterna delgavs naturligt vidare - som en stafettpinne tänker jag lite symboliskt. Samtidigt som man kunde få goda råd följde tröst och stöttning med på kuppen. Att få ta del av någons historik, få höra om en erfarenhet, hur den uppstod och hur den fick sin lösning gav ett helhetsseende och ett större perspektiv på saker och ting. Gjorde det kanske lättare att känna mening och i och med det även framtidstro och drivkraft.

Jag vill tro att det vi förlorat i den naturliga generationsgemenskapen i form av visdom och klokskap kan förmedlas genom nya vägar och det är en av mina drivkrafter när jag snickrar ihop mina värdegrundslektioner. Det är ren lycka att använda ordspråk och citat som verktyg, och det finns alltid något som är tillräckligt elevnära/vardagsnära för varje situation. Det är lätt och lustfyllt, men når ändå så långt. Plus att visdomen och klokskapet kommer med på kuppen.

Förutom att det är en naturlig del i svenskundervisningen och berör i stort sett hela kursplanen i svenska inkluderas verkligen värdegrundsarbetet och man får med den emotionella utvecklingen på ett sätt som faktiskt gör skillnad. Allas lika värde är stora ord, för att de ska få ett äkta värde behöver de få slå rot och utvecklas inifrån var och en. Då behöver man arbeta emotionellt och utveckla det egna tänkandet knutet till känslor på något sätt. Känslor öppnar upp porten till långtidsminnet och blir bestående kunskap. (Istället för "in genom ena örat och ut genom det andra.") Att utveckla egna tankar och därefter få ta dem vidare i flera steg i interaktion med andra likaså.

Under alla år jag arbetat tillsammans med eleverna med mitt ordspråksverktyg har jag förstått hur väl det faktiskt fungerar och hur brett det når. ALLA kan vara med eftersom varje tolkning görs utifrån där man själv är i utveckling och utifrån den egna förmågan. Det inte bara utvecklar elevernas egna tankeförmåga utan det bygger även broar mellan dem på ett djupare plan. Hur lika eller olika man än är lär man sig respektera och lyssna till allas olika tankar, erfarenheter, synvinklar och åsikter.
Man lär sig lyssna aktivt på andra. Man lär sig att andra lyssnar till ens egna tankar och känslor - man får känna sig hörd.
Att få känna sig hörd på riktigt skapar i sig många viktiga känslor där utanförskap och grupphiearkier naturligt försvinner. Istället skapas viktiga känslor som tillhörighet och respekt. Det fungerar förebyggande och främjar verkligen ett demokratiskt förhållningssätt.

En klass är som samhället i miniatyr. Det man lär sig här tar man med sig vidare ut genom livet... tänker att insikt, visdom, klokskap, perspektiv, helhetsseende och en god värderingsförmåga är det viktigaste man kan få med sig i lasten.



En båt ligger säkrast i hamnen, men det är inte det båtar byggs för. 
Elevtolkning från år 3.