”Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges.” / Søren Kierkegaard

Introduktion till läraren

Det är så lätt att ta efter och bara följa andra. Låta sig bli påverkad av alla utifrån kommande intryck. Vi lyssnar ofta mer till dessa än till att lyssna inåt, på vår egen inre röst. 

Men genom att vända på allt och visualisera sig själv i slutet av livet kan vi få upp ögonen för vilka frön vi behöver plantera idag för att kunna skörda det vi verkligen vill ha längre fram i livet. Det vi gör idag påverkar det liv vi får. Det vi gör idag bygger vår framtid. 

Syfte med citatet

• Förstå vikten av egna medvetna handlingar och beslut. 
• Förstå innebörden av handling / konsekvens och kraften som finns i det.
• Utveckla förmågan att tänka noga och lyssna inåt. 
• Skapa sitt liv ansvarsfullt och medvetet. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tänka / Tolka. Eleverna skriver av citatet som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Tala / Lyssna. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt.
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Tänka / Reflektion. Synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.
   

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Berätta om något du är stolt över att ha gjort i ditt liv.

Berätta om något du är tacksam över.

Berätta om en egen erfarenhet från ditt liv som du hade gjort annorlunda om du vetat vad den skulle leda till. Eller om något du ångrar att du inte gjorde och varför. 

Spännande tanke
Blunda, lägg handen på hjärtat och känn efter vad som är viktigt för dig att uppnå i ditt liv. 

Se dig själv som 20-åring, 30-åring, 40-åring, 50-åring, 60-åring o.s.v. 

Hur lever du? Vad arbetar du med?

Vilka människor finns i ditt liv och vad betyder de för dig? 

Vad betyder du för dem?

Diskutera

Om vi skulle kunna se på livet från en annan synvinkel - från framtiden, vad skulle vara viktigt för oss då? 

Se dig själv som en vis 90-åring som ser tillbaka på sitt liv. 

Vad ser du? Vad känner du? 

Vad är du stolt och nöjd över att ha åstadkommit i ditt liv? 

Vad är du tacksam över att ha fått uppleva?

Vilka relationer har gett dig mest glädje?

Finns det något du önskar att du hade gjort annorlunda?

Vilka råd vill du ge till dig själv att ta med genom livet?

Sammanfattning / Ord på vägen
Fundera på allt du kan göra för att få det liv du verkligen vill ha. 

Kom ihåg:

Det vi gör idag påverkar det liv vi får. 

Det vi gör idag bygger vår framtid. 

Arbeta vidare?

Skriv ett brev från framtiden till dig själv. Avsändaren är du själv som 90-åring. 

Vad vill du berätta om livet? 

Vilka råd vill du ge? 

Vad vill du skicka med för viktiga tankar?

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Tillhörighet är motsatsen till utanförskap

Vissa saker är svåra att läsa sig till. Tillhörighet är en sådan. Du kan läsa om vad det innebär, få en insikt om ordets betydelse, men det innebär inte att du kan känna det. Om du själv får insikten men befinner dig i en grupp där otrygghet råder är det ju svårt att känna den där tryggheten som behövs för att öppna upp dörren till känslan av tillhörighet. 

En klass är som samhället i miniatyr. Här möts olika personligheter. Det vi lär oss här tar vi med oss vidare ut genom livet. En klass är en bra plats att få uppleva och träna kontinuerligt på situationer som tränar allt som har med trygghet och respekt att göra. Allt från den demokratiska processen till etik och moral (kunskap om ett slags känslomässigt gemensamt regelverk att förhålla sig inom) kan ge ett varmare gruppklimat, skapa trygghet och genom det en äkta känsla av tillhörighet. 

För att känna äkta tillhörighet i en grupp behöver man arbeta aktivt och kontinuerligt med upplevda övningar och uppgifter. Det behöver få göras. Man behöver delta aktivt och vara en del av det. 

Nu har jag använt mitt ordspråksverktyg i över trettio år och det som från början  bestod av två steg har tack vare eleverna och beprövad erfarenhet över tid utvecklats till fyra. Alla lika viktiga. Fyra steg som bl.a. skapar tillhörighet. 

Jag använder elevnära ordspråk som verktyg och de fyra stegen utgör själva ramen för hur processen går till. Jag har förstått att det ger trygghet i att veta att de olika stegen alltid är detsamma, då blir det lättare för tankarna att flyga fritt när man gör sin tolkning. (Om jag vet hur jag sedan ska delge mina tankar och hur de kommer tas emot behöver jag inte lägga energi på att oroa mig för det...)

Steg ett: Tolka ordspråket, eller citatet, i text och bild. Tränar att lära sig lyssna inåt, tänka egna tankar och lära sig lita till dem. Tränar att skriva och att illustrera. 

Steg två: Redovisning. Att först tala och sedan lyssna. Att lära sig delge de andra sin tolkning under trygga lärarledda förhållanden tränar även självförtroendet, ger talträning och att stå för sina tankar. När man sedan får lyssna aktivt på de andras tolkningar blir man berikad med flera olika perspektiv och får dessutom lära känna de andra för mer än det som syns utanpå... Man får lära känna andra för deras tankar och får upp ögonen för inre egenskaper. 

Steg tre: Samtal och diskussion. Ett lärarlett samtal där visdomar från de olika redovisningarna synliggörs och förstärks. Där insikter får landa och där man möts i ett filosofiskt samtal. Här brukar jag avsluta med mina egna ord på vägen. (Min andemening jag vill skicka med från just det här ordspråket. Något jag aldrig talar om innan alla har fått göra sina egna tolkningar, för att inte styra eller påverka någons tankar.)

Steg fyra: Reflektion. Tänka ett varv till för sig själv. Låta nyvunna insikter sjunka in. Synliggöra hur de olika tolkningarna berikat en. (Sin egen tolkning plus övrigas = många olika perspektiv = berikad = större förmåga till att utveckla ett bra helhetsseende.)

För att känna tillhörighet i en grupp behöver man känna att man har något att ge. Att det finns någon som är intresserad av vad man har att ge. Man behöver också vara öppen för och förstå vad andra har att ge, förstå hur vi alla passar ihop som pusselbitar OM vi lär oss att ge och se hur våra olika tankegångar och sätt att vara kan berika. Gå från "vi och dom" till ett respektfullt vi. Skapa en sund balans av att kunna förstå och respektera andra samt att känna att man själv blir förstådd och respekterad.

Ordspråken blir de dörröppnare, som rätt använt, möjliggör utveckling genom att medverka och göra. Som bidrar till att det vi lär oss kommer inifrån och upplevs (istället för att bli tillsagd eller försöka förstå genom att läsa om det). Arbetet berör känslor och aktiverar tankar på ett sätt som engagerar långtidsminnet, vilket i sin tur gör det lättare att bli till en mer bestående kunskap att luta sig mot i livet. 

Att känna tillhörighet = Motsatsen till utanförskap.

Att vara en bra människa som behövs:

Elevtolkning från åk 3

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Emotionell utveckling, helhetsseende & värderingsförmåga

Emotionell utveckling och värderingsförmåga utvecklas genom träning. De går inte att läsa in på samma sätt som kunskap.
Jag kallar den emotionella förmågan för känslomuskler, vilket även yngre elever har lätt att förstå, dessutom ger det dem positiva associationer till att vilja träna dem starka.

Precis som med vanliga muskler räcker det inte att träna lite grand bara någon gång då och då om man vill att någonting ska hända. Det är kontinuerlig träning som gäller för att utveckling ska ske.  Att arbeta med vardagsnära ordspråk som verktyg är ett sätt att nå alla i gruppen. Det fungerar så bra för att man möter upp varje elev precis där hon eller han är i sin egen utveckling då tolkningen görs utifrån den egna förmågan. Alla tränas i att utveckla sin egen tankeförmåga genom att använda sin kreativitet och egna formuleringar i processen. (Istället för att härma någon annans svar eller läsa sig till vad någon annan tycker att det betyder.) Alla får naturlig träning i att sätta ord på sina tankar och på sina känslor. 

Arbetssättet fungerar även som dörröppnare för fler lärprocesser. Att kunna tolka, läsa mellan raderna och förstå metaforer är ju verktyg man behöver bl.a. för att kunna förstå andra människor och ta till sig all övrig litteratur.
Jag har märkt att både intresset för att läsa och att kunna ta till sig innehållet utvecklas positivt genom att eleverna lär sig stanna upp, fundera på olika innebörder och diskutera dem med varandra.
När man blir intresserad av att ta del av hur andra tänker vill man ju göra det i flera former, (tolka ordspråk, tolka poesi, läsa olika former av skönlitteratur, teater o.s.v.) både det skrivna och talade ordet kan berika - väcka känslor - få oss att växa och öka lusten att lära.
Det är fascinerande när man ser intresset väckas hos eleverna när de inser att det finns andra som ser annorlunda på något, att andra kan närma sig exakt samma innehåll från en annan synvinkel och vad som händer när de sedan möts i en diskussion som i sin tur kan leda vidare till ytterligare en ny slutsats. Världens bästa träning i att lära sig tänka med helhetsseende, lyssna aktivt och kunna diskutera konstruktivt.

Värderingsförmåga gör att vi kan värdera olika situationer, att vi kan producera egna värden och jämföra dem med andras, att vi kan se helheter, hitta egna lösningar och utveckla förmågan att kunna välja själva. Enligt hjärnforskaren Matti Bergström är värderingsförmågan en av våra viktigaste förmågor. Även denna förmåga måste tränas, den kan inte läras in som kunskap.
För att kunna hantera framtiden med alla de förändringar vi kommer att möta är denna träning oerhört viktig. När man möter helt nya situationer räcker det ju inte att bemöta dem enbart med gammal kunskap... 

Eftersom förändringar sker så oerhört snabbt idag är det extra viktigt att ha en väl utvecklad värderingsförmåga och kunna lita till den. Värderingsförmågan hjälper oss även att urskilja vilken information som vi ska ta till oss och vilken vi ska sålla bort i informationsflödet som sköljs över oss varje dag i olika former. Värderingsförmågan hjälper oss att veta vad som är rätt och fel och att handla rätt, ta ställning. 

Det känns viktigt att vi lär våra barn utveckla en god värderingsförmåga samt hjälper dem bygga starka känslomuskler.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles 

Elevtolkning från år 3:

"Ett möte mellan två personligheter är som att blanda två kemiska ämnen. 

Om det sker en reaktion förvandlas båda." / Carl Jung 

Förebilder

Att lära av dem som gått före... 🧠 ❤️

Bygga vidare från deras livserfarenhet, visdom och klokskap.
Ta lärdom av. Ta vid. Förvalta. Bygga vidare från.

Att använda kloka förebilders citat är ett fint verktyg för detta. De blir till dörröppnare, ingångar till ett djupare tänkande att mötas kring och lära av i olika steg.
Steg 1. Tänka / Tolka
Steg 2. Redovisa / Delge övriga
Steg 3. Samtal och diskussion
Steg 4. Reflektion

Jag använder gärna Dag Hammarskjölds citat från boken Vägmärken som lektionsunderlag och tankeingångar. Det blir alltid lika många tolkningar som deltagare. Ibland blir det långa tolkningar, ibland som denna: Koncentrerad klokskap med några få ord. Oavsett längd skapas magi vid steg 3 när vi möts i samtal om tolkningarna. Inte nog med att vi lär oss av citatsägaren - vi lär oss av varandra också. Berikas av flera perspektiv som inte bara ger insikter att ta med sig vidare ut i livet utan också breddar vårt helhetsseende och ger en större förståelse för dem vars tankar vi fått ta del av.

Ofta blir illustrationen en tolkning i sig och berikar även den.

Som den här tolkningen av en elev i årskurs 3 💥

🧠 ❤️ 🏋

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Vi är vad vi tänker

Efter alla år som klasslärare där tempot höjts och diverse trender kommit och gått har ordspråksarbetet blivit allt viktigare för mig. Ett arbete där varje elev får egen tid och utrymme att först och främst tänka... Utveckla sina egna tankar och lära sig lita till dem.

Arbetet är språkutvecklande, väcker även en nyfikenhet för läsning och gynnar litteratursamtal då det ökar förmågan att tolka det som står mellan raderna och gör att man uppfattar metaforer och undertoner lättare.

Vi arbetar alltid i dessa steg:

1.  Fundera kring ett ordspråk eller ett citat och göra sin egen tolkning av det. Skriva och illustrera sin tolkning utan påverkan från någon annan. Producera egna tankar.
2. Redovisa sin tolkning för övriga i en trygg miljö. Vi sitter alltid i ring därför att det bildas en helt annan energi då. Vi hjälper den som redovisar sina tankar med våra ögon och vårt kroppsspråk. Övriga lär sig lyssna aktivt och visa respekt.
3. Vi möts i samtal och diskussion om redovisningarna, ämnet och dess lärdomar.
4. Vi reflekterar över vad vi lärt oss. Hur vi växt genom att utveckla våra egna tankar och även hur vi berikats genom de perspektiv vi fått ta del av via övriga tolkningar. Vi utvecklar vårt helhetsseende.

Ibland arbetar vi vidare med fördjupande uppgifter då ämnet automatiskt inbjuder till detta.

Steg 1 är Jagstärkande. Att lära sig utveckla och lita till sina egna tankar är så viktigt.

De övriga stegen bygger broar mellan eleverna - den känslomässiga plattformen vi möts på vid redovisning bygger tillit. De kloka samtal som föds där förbättrar gruppklimatet och tränar den demokratiska processen på ett naturligt och givande sätt. 

Alla kan delta eftersom varje tolkning görs utifrån där eleven själv är i personlig mognad - utifrån sina egna livserfarenheter. Alla har något att lära ut. Alla kan lära något nytt av andra. Den emotionella kompetensen tränas automatiskt genom att få ta del av andras tankar och känslor. Man lär känna de andra på ett nytt sätt, för tänkta tankar istället för det som syns på ytan. Gruppklimatet påverkas positivt. 

Tolkningarna i sig är lärorika, men samtalen som växer ur dem likaså. Diskussionerna, insikterna när en grupp får ett gemensamt AHA som alla sedan kan relatera till och använda sig av i vardagen är ytterligare en vinst. 

När man lär sig använda ord att mötas i behöver inte heller konflikter och frustration ta så stor plats. Man får starkare känslomuskler... 

                                                  Här ovan 4 elevtolkningar från lågstadiet.

                                            

                                                             

Citatet i sin helhet: 

Vi är vad vi tänker. 

Allt vi är börjar i våra tankar. 

Med våra tankar skapar vi vår värld. 

/Buddha

                            

Ett gott skratt förlänger livet

Introduktion till läraren



Ett skratt kan vara befriande. Om man känt sig ledsen blir man gladare efter att ha skrattat. När man får skratta så känner man sig mer avspänd och på bättre humör efteråt. Dessutom är det bra för hälsan, den som skrattat mycket har bättre motståndskraft. 

Syfte med ordspråket

• Synliggöra skrattets betydelse och funktion på olika plan. 
• Synliggöra fördelar med hur skratt och glädje påverkar oss.
• Skapa tillfällen för gemenskap genom skratt och glädje.

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Det känns bra när man har skrattat, men det händer en massa andra bra saker i kroppen också. Till exempel kommer blodcirkulationen igång och hjärtat slår snabbare. Man får en massa nya vita blodkroppar när man skrattar vilket gör att immunförsvaret blir bättre. Dessutom har man lättare att lösa problem när man känner sig glad och har skrattat. 

Spännande tanke


Barn skrattar mer än vuxna. 
Förr i tiden skrattade man mer än idag. För 50 år sedan skrattade man tre gånger så mycket som idag.


Diskutera


Varför tror ni att barn skrattar mer än vuxna?


Varför tror ni att man skrattade mer förr? 


Hur tror ni det ser ut om ytterligare 50 år? Varför?

Vad betyder det att skratta så man kiknar? Hur känns det?



Sammanfattning / Ord på vägen 


Kom ihåg att skratt inte bara får oss att känna oss glada, det är även lättare att lösa problem när man har skrattat. Det kan också hjälpa med ett leende, kanske bra att prova innan du ska göra något klurigt? Så kom ihåg att le och skratta så ofta du kan. Dessutom smittar det, testa så får du se. 


Arbeta vidare?

Låt eleverna rita eller bygga en skrattmaskin, uppfinningen som kommer vinna nobelpriset i medicin. Ett bra tillfälle att använda fantasin! Presentera och demonstrera maskinerna för varandra i klassen. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Knäpper man en knapp fel blir resten därefter

Introduktion till läraren

Ibland blir det fel, det händer oss alla. Då måste man helt enkelt ta sig tid att börja om från början. Göra om och göra rätt. För det är vad man gör när det blivit fel som avgör hur fortsättningen blir eller hur det kommer sluta.

Syfte med ordspråket

• Träna sig att tänka långsiktigt och förstå hur kedjereaktioner kan uppstå.
• Träna sig att tänka med helhetsseende och att förstå handling - konsekvens.
• Förstå att när något gått fel kan det bästa alternativet vara: Gör om, gör rätt. Det tar mindre kraft och kostar mindre än att fortsätta på fel väg.
• Förstå att det är bra att ta sig tid att tänka efter noga innan man påbörjar något nytt, så att man vet att det blir rätt från början. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning

Erfarenheter
Visste du att när man byggde det lutande tornet i Pisa och märkte att det inte var rakt så försökte man bygga vidare med den högsta biten av tornet i en annan vinkel för att försöka lindra problemet istället för att riva och börja om från början igen?

Diskutera
Om du kunde skriva ett brev till dem som byggde det lutande tornet i Pisa och skicka bakåt i tiden, vad skulle du skriva till dem då?
 Har vi i den här klassen gjort något lite för fort någon gång, utan att tänka efter noga i förväg? Lärde vi oss något av det? Har vi ändrat några rutiner efter det? Hur ska vi göra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt när vi tar framtida beslut? Hur någon andra förslag vi kan använda som passar just nu?

Spännande tanke
Att skriva en berättelse och hitta på innehållet medan man skriver eller att planera vad man vill ha med i den innan man sätter igång kan göra stor skillnad på resultatet. Om man först funderar på hur den ska börja och sluta, vilka som ska vara med i berättelsen och en händelse som man sedan kan skriva mer om, så går det lättare att skriva och blir ofta ett mycket bättre resultat.

Sammanfattning / Ord på vägen
Precis som du kan planera en berättelse kan du planera din egen livsväg genom att göra kloka och genomtänkta livsval. Tage Danielsson har sagt: ”Säll är den som har som rättesnöre, att tänka efter före.” Men om du förhastar dig någon gång så kom ihåg: Det går alltid att knäppa upp och börja om från början igen.

Arbeta vidare?
-Gör ett skrivexperiment. Dela klassen i två grupper. Ge båda grupperna samma rubrik. Den ena gruppen ska börja skriva sin berättelse bums, utan tid att planera sitt innehåll. Den andra gruppen får en stund på sig att planera sin berättelse och en tankekarta till förfogande att skissa på innehåll och karaktärer. Jämför sedan resultaten och diskutera hur det kändes i de olika grupperna. (Detta kan även vara en bra ingång till framtida skrivuppgifter att luta sig mot.)

-Låt eleverna, enskilt eller i grupper, skissa på en fiktiv persons utveckling med start i skolan. Det kan vara en person som gör medvetna val och har ett mål att gå mot i livet eller en person som sällan gör något som är genomtänkt. Här kan man med fördel använda sig av serierutor för att göra det hela lustfyllt och lättöverskådligt. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles