söndag 26 februari 2023

Att klaga är som att gunga gungstol. Det är skönt när man gör det, men man kommer ingenstans.

Introduktion till läraren


Det är så lätt att fastna i negativa tankegångar och i att klaga på sådant man inte gillar eller är missnöjd med. Men, det förändrar ingenting. Istället ägnar man bara mer av sin tid och sina tankar åt just det som man är missnöjd med. Genom att tänka med lösningsfokus kan man lära sig handlingskraft och att lita till sin egen förmåga att ta tag i saker vilket ger självförtroende och även påverkar humöret positivt. 

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig.
Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv.
Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion. Att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 



Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Berätta för eleverna att det man fokuserar på lätt blir förstorat. Om man t.ex. är arg eller irriterad på något och går omkring och klagar så kan det kännas som den känslan helt tar över och gör att man blir än mer modfälld. För det man ser och ger energi expanderar…



Spännande tanke

Kanske är det så att när man klagar glömmer man bort att vara glad över annat, som man faktiskt är nöjd med. Men att vi med våra tankar kan styra både hur vi mår och hur vi kan påverka olika situationer.

Diskutera


-Hur känner man sig när man klagar? 
-Hur tror ni omgivningen (de andra) känner sig när någon har fastnat i att klaga? 
-Tänk om man istället skulle göra tvärtom; börja tänka möjlighetstankar och leta efter lösningar. Vad skulle hända med ens känslor då? 


-Vet ni vad en klagomur är? När kan det vara bra att kunna kontakta en sådan? 

-Visst vore det bra om det fanns något liknande dit man kunde vända sig för att lämna positiva förslag på lösningar och förbättringar. Vad skulle ett sådant ställe kunna heta?

Sammanfattning / Ord på vägen 


Kom ihåg att tänka lösningsfokuserat. Visst behöver man få klaga ibland, men det är ju inte bra att fastna i klagandet. Då kan det vara bra att redan i förväg bestämma sig för att ägna en liten stund åt att klaga och sedan en lång stund åt att hitta en lösning, byta till att tänka möjlighetstankar. 

Arbeta vidare?


Låt eleverna komma på några problem som finns på riktigt, i er klass eller på er skola. Fundera på och kom med förslag hur man skulle kunna lösa dem. Diskutera förslagen. Presentera gärna förslag som berör andra klasser på skolans elevråd. Demokrati - elevansvar - inflytande i praktiken. 


"Educating the mind without educating the heart is no education at all."
Aristoteles

lördag 11 februari 2023

Daggen räcker till alla grässtrån

Introduktion till läraren

Den som brukar ”tävla” eller stressa blir kanske inte hjälpt av att man säger till eller tjatar. Insikt som kommer inifrån ger bättre resultat. Det här ordspråket är ett bra verktyg som kan ge egna insikter om bättre sätt att agera och motverka onödiga situationer som skapar stress. 


Syfte med ordspråket:

  • Lära sig att ta det lugnt och tänka på alla, inte bara på sig själv.
  • Förstå att man inte behöver trängas eller stressa.
  • Få insikt i att man kan vara med och skapa en trevlig stämning genom sitt sätt att vara. 
  • Ta vara på nuet, stunden man är i. 

Arbetsgången ser ut så här:

  1. Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
    Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig.
    Det här steget går även bra att göra som läxa.
  2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
    Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv.
    Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
  3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
    Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
  4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också genom att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 


Lärarlett samtal efter elevernas redovisningar:


Erfarenheter

Det finns många saker som inte tar slut, till exempel dagg, luft och vatten. Det kan vara bra att stanna upp och reflektera över det, för visst är det fantastiskt att det är så! Ibland tar man saker och ting så för givet att man glömmer bort att uppskatta dem. Berätta för eleverna om saker du uppskattar.


Spännande tanke

Tänk vad tokigt det skulle vara om kärleken bara räckte till ett barn i familjen, eller om matteuppgifterna bara räckte till halva klassen så att resten inte skulle få lära sig lika mycket. Eller om skolmaten skulle ta slut innan alla har fått sin lunch. Eller om man är på ett kalas där bullarna bara räcker till hälften av de bjudna barnen. Men det behöver man ju inte oroa sig för eftersom den som planerar lunchen eller kalaset vet hur många gäster som kommer. 


Diskutera

Hur är det på vår skola? Om nu alla elever vet att maten kommer räcka till, står alla lugnt i matkön och har trevligt med dem som står intill, eller är det så att några tränger sig eller stressar ändå? Varför tror du att det är så? Skulle det kunna vara annorlunda? Hur då?
Har det hänt att det blivit bråk när klassen ska ut på rast för att några stressar och har ”vassa armbågar” när de vill ut fort? Finns det andra situationer som du tycker passar in på ordspråket?


Sammanfattning / Ord på vägen
Kom ihåg att se och uppskatta sånt som du ibland kanske tar för givet. Det kan vara ett bra recept till att stanna upp, inte stressa och även känna mer lycka i livet Stress gör ju så att man missar nuet, stunden man är i. Vilket slöseri med egen värdefull tid. 

Kom ihåg att kärlek inte tar slut även om du slösar med den. Man har ju inte mindre kärlek kvar att ge efter att ha gett av den till någon man tycker om. Det kan vara till ett syskon, en förälder, en vän eller ett husdjur. Kanske är det också så att ju mer man slösar med den, desto mer av den får man tillbaka. 

Arbeta vidare?
Prova att göra på något annat sätt nästa gång ni i klassen ska göra något där det lätt blir stressigt. Bestäm tillsammans vad, vilken situation ni vill förändra och hur ni kan göra istället som experiment. Om ni lyckas förändra en situation till något bättre kanske ni vill sprida tipset vidare till andra på skolan. Hur kan ni göra det?



"Educating the mind without educating the heart is no education at all."
Aristoteles