Vi är vad vi tänker

Efter alla år som klasslärare där tempot höjts och diverse trender kommit och gått har ordspråksarbetet blivit allt viktigare för mig. Ett arbete där varje elev får egen tid och utrymme att först och främst tänka... Utveckla sina egna tankar och lära sig lita till dem.

Arbetet är språkutvecklande, väcker även en nyfikenhet för läsning och gynnar litteratursamtal då det ökar förmågan att tolka det som står mellan raderna och gör att man uppfattar metaforer och undertoner lättare.

Vi arbetar alltid i dessa steg:

1.  Fundera kring ett ordspråk eller ett citat och göra sin egen tolkning av det. Skriva och illustrera sin tolkning utan påverkan från någon annan. Producera egna tankar.
2. Redovisa sin tolkning för övriga i en trygg miljö. Vi sitter alltid i ring därför att det bildas en helt annan energi då. Vi hjälper den som redovisar sina tankar med våra ögon och vårt kroppsspråk. Övriga lär sig lyssna aktivt och visa respekt.
3. Vi möts i samtal och diskussion om redovisningarna, ämnet och dess lärdomar.
4. Vi reflekterar över vad vi lärt oss. Hur vi växt genom att utveckla våra egna tankar och även hur vi berikats genom de perspektiv vi fått ta del av via övriga tolkningar. Vi utvecklar vårt helhetsseende.

Ibland arbetar vi vidare med fördjupande uppgifter då ämnet automatiskt inbjuder till detta.

Steg 1 är Jagstärkande. Att lära sig utveckla och lita till sina egna tankar är så viktigt.

De övriga stegen bygger broar mellan eleverna - den känslomässiga plattformen vi möts på vid redovisning bygger tillit. De kloka samtal som föds där förbättrar gruppklimatet och tränar den demokratiska processen på ett naturligt och givande sätt. 

Alla kan delta eftersom varje tolkning görs utifrån där eleven själv är i personlig mognad - utifrån sina egna livserfarenheter. Alla har något att lära ut. Alla kan lära något nytt av andra. Den emotionella kompetensen tränas automatiskt genom att få ta del av andras tankar och känslor. Man lär känna de andra på ett nytt sätt, för tänkta tankar istället för det som syns på ytan. Gruppklimatet påverkas positivt. 

Tolkningarna i sig är lärorika, men samtalen som växer ur dem likaså. Diskussionerna, insikterna när en grupp får ett gemensamt AHA som alla sedan kan relatera till och använda sig av i vardagen är ytterligare en vinst. 

När man lär sig använda ord att mötas i behöver inte heller konflikter och frustration ta så stor plats. Man får starkare känslomuskler... 

                                                  Här ovan 4 elevtolkningar från lågstadiet.

                                            

                                                             

Citatet i sin helhet: 

Vi är vad vi tänker. 

Allt vi är börjar i våra tankar. 

Med våra tankar skapar vi vår värld. 

/Buddha

                            

Ett gott skratt förlänger livet

Introduktion till läraren



Ett skratt kan vara befriande. Om man känt sig ledsen blir man gladare efter att ha skrattat. När man får skratta så känner man sig mer avspänd och på bättre humör efteråt. Dessutom är det bra för hälsan, den som skrattat mycket har bättre motståndskraft. 

Syfte med ordspråket

• Synliggöra skrattets betydelse och funktion på olika plan. 
• Synliggöra fördelar med hur skratt och glädje påverkar oss.
• Skapa tillfällen för gemenskap genom skratt och glädje.

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Det känns bra när man har skrattat, men det händer en massa andra bra saker i kroppen också. Till exempel kommer blodcirkulationen igång och hjärtat slår snabbare. Man får en massa nya vita blodkroppar när man skrattar vilket gör att immunförsvaret blir bättre. Dessutom har man lättare att lösa problem när man känner sig glad och har skrattat. 

Spännande tanke


Barn skrattar mer än vuxna. 
Förr i tiden skrattade man mer än idag. För 50 år sedan skrattade man tre gånger så mycket som idag.


Diskutera


Varför tror ni att barn skrattar mer än vuxna?


Varför tror ni att man skrattade mer förr? 


Hur tror ni det ser ut om ytterligare 50 år? Varför?

Vad betyder det att skratta så man kiknar? Hur känns det?



Sammanfattning / Ord på vägen 


Kom ihåg att skratt inte bara får oss att känna oss glada, det är även lättare att lösa problem när man har skrattat. Det kan också hjälpa med ett leende, kanske bra att prova innan du ska göra något klurigt? Så kom ihåg att le och skratta så ofta du kan. Dessutom smittar det, testa så får du se. 


Arbeta vidare?

Låt eleverna rita eller bygga en skrattmaskin, uppfinningen som kommer vinna nobelpriset i medicin. Ett bra tillfälle att använda fantasin! Presentera och demonstrera maskinerna för varandra i klassen. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Knäpper man en knapp fel blir resten därefter

Introduktion till läraren

Ibland blir det fel, det händer oss alla. Då måste man helt enkelt ta sig tid att börja om från början. Göra om och göra rätt. För det är vad man gör när det blivit fel som avgör hur fortsättningen blir eller hur det kommer sluta.

Syfte med ordspråket

• Träna sig att tänka långsiktigt och förstå hur kedjereaktioner kan uppstå.
• Träna sig att tänka med helhetsseende och att förstå handling - konsekvens.
• Förstå att när något gått fel kan det bästa alternativet vara: Gör om, gör rätt. Det tar mindre kraft och kostar mindre än att fortsätta på fel väg.
• Förstå att det är bra att ta sig tid att tänka efter noga innan man påbörjar något nytt, så att man vet att det blir rätt från början. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning

Erfarenheter
Visste du att när man byggde det lutande tornet i Pisa och märkte att det inte var rakt så försökte man bygga vidare med den högsta biten av tornet i en annan vinkel för att försöka lindra problemet istället för att riva och börja om från början igen?

Diskutera
Om du kunde skriva ett brev till dem som byggde det lutande tornet i Pisa och skicka bakåt i tiden, vad skulle du skriva till dem då?
 Har vi i den här klassen gjort något lite för fort någon gång, utan att tänka efter noga i förväg? Lärde vi oss något av det? Har vi ändrat några rutiner efter det? Hur ska vi göra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt när vi tar framtida beslut? Hur någon andra förslag vi kan använda som passar just nu?

Spännande tanke
Att skriva en berättelse och hitta på innehållet medan man skriver eller att planera vad man vill ha med i den innan man sätter igång kan göra stor skillnad på resultatet. Om man först funderar på hur den ska börja och sluta, vilka som ska vara med i berättelsen och en händelse som man sedan kan skriva mer om, så går det lättare att skriva och blir ofta ett mycket bättre resultat.

Sammanfattning / Ord på vägen
Precis som du kan planera en berättelse kan du planera din egen livsväg genom att göra kloka och genomtänkta livsval. Tage Danielsson har sagt: ”Säll är den som har som rättesnöre, att tänka efter före.” Men om du förhastar dig någon gång så kom ihåg: Det går alltid att knäppa upp och börja om från början igen.

Arbeta vidare?
-Gör ett skrivexperiment. Dela klassen i två grupper. Ge båda grupperna samma rubrik. Den ena gruppen ska börja skriva sin berättelse bums, utan tid att planera sitt innehåll. Den andra gruppen får en stund på sig att planera sin berättelse och en tankekarta till förfogande att skissa på innehåll och karaktärer. Jämför sedan resultaten och diskutera hur det kändes i de olika grupperna. (Detta kan även vara en bra ingång till framtida skrivuppgifter att luta sig mot.)

-Låt eleverna, enskilt eller i grupper, skissa på en fiktiv persons utveckling med start i skolan. Det kan vara en person som gör medvetna val och har ett mål att gå mot i livet eller en person som sällan gör något som är genomtänkt. Här kan man med fördel använda sig av serierutor för att göra det hela lustfyllt och lättöverskådligt. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Känslomuskler

Känslomuskler - mitt samlingsnamn på emotionell kompetens. Ett ord som är lätt att förstå och som även väcker positiva associationer och förståelse för att de går att träna. 

Värderingsförmåga - hjälper oss i alla de olika valsituationer vi ständigt utsätts för. Att ha en god utvecklad värderingsförmåga är särskilt viktigt när vi ställs inför helt nya situationer som vi ska klara av att ta ställning till. Den guidar oss, vägleder oss på olika sätt. I vad som är rätt och fel, får oss att förstå etik och moral, handla med gott omdöme, sålla i strömmen av intryck och nyheter. Hjälper oss att handla rätt.

Känslomuskler och värderingsförmåga är båda förmågor som behöver kontinuerlig träning. De är förmågor som precis som allt som har med känslor att göra måste tränas - varas med om, de kan inte läsas in på samma sätt som kunskap. 

De olika stegen i ordspråksarbetet är mitt bästa träningsredskap för detta. Kanske därför att det går via både hjärna och hjärta, väcker känslor och på så sätt når långtidsminnet. Känslor är ju porten till långtidsminnet... 

Tycker om bilden som symboliserar ordet Känslomuskler. Har printat den på ett antal tröjor, bland annat dessa: 

”Educating the mind without educating the heart is no education at all.” /Aristoteles