Tillhörighet är motsatsen till utanförskap

Vissa saker är svåra att läsa sig till. Tillhörighet är en sådan. Du kan läsa om vad det innebär, få en insikt om ordets betydelse, men det innebär inte att du kan känna det. Om du själv får insikten men befinner dig i en grupp där otrygghet råder är det ju svårt att känna den där tryggheten som behövs för att öppna upp dörren till känslan av tillhörighet. 

En klass är som samhället i miniatyr. Här möts olika personligheter. Det vi lär oss här tar vi med oss vidare ut genom livet. En klass är en bra plats att få uppleva och träna kontinuerligt på situationer som tränar allt som har med trygghet och respekt att göra. Allt från den demokratiska processen till etik och moral (kunskap om ett slags känslomässigt gemensamt regelverk att förhålla sig inom) kan ge ett varmare gruppklimat, skapa trygghet och genom det en äkta känsla av tillhörighet. 

För att känna äkta tillhörighet i en grupp behöver man arbeta aktivt och kontinuerligt med upplevda övningar och uppgifter. Det behöver få göras. Man behöver delta aktivt och vara en del av det. 

Nu har jag använt mitt ordspråksverktyg i över trettio år och det som från början  bestod av två steg har tack vare eleverna och beprövad erfarenhet över tid utvecklats till fyra. Alla lika viktiga. Fyra steg som bl.a. skapar tillhörighet. 

Jag använder elevnära ordspråk som verktyg och de fyra stegen utgör själva ramen för hur processen går till. Jag har förstått att det ger trygghet i att veta att de olika stegen alltid är detsamma, då blir det lättare för tankarna att flyga fritt när man gör sin tolkning. (Om jag vet hur jag sedan ska delge mina tankar och hur de kommer tas emot behöver jag inte lägga energi på att oroa mig för det...)

Steg ett: Tolka ordspråket, eller citatet, i text och bild. Tränar att lära sig lyssna inåt, tänka egna tankar och lära sig lita till dem. Tränar att skriva och att illustrera. 

Steg två: Redovisning. Att först tala och sedan lyssna. Att lära sig delge de andra sin tolkning under trygga lärarledda förhållanden tränar även självförtroendet, ger talträning och att stå för sina tankar. När man sedan får lyssna aktivt på de andras tolkningar blir man berikad med flera olika perspektiv och får dessutom lära känna de andra för mer än det som syns utanpå... Man får lära känna andra för deras tankar och får upp ögonen för inre egenskaper. 

Steg tre: Samtal och diskussion. Ett lärarlett samtal där visdomar från de olika redovisningarna synliggörs och förstärks. Där insikter får landa och där man möts i ett filosofiskt samtal. Här brukar jag avsluta med mina egna ord på vägen. (Min andemening jag vill skicka med från just det här ordspråket. Något jag aldrig talar om innan alla har fått göra sina egna tolkningar, för att inte styra eller påverka någons tankar.)

Steg fyra: Reflektion. Tänka ett varv till för sig själv. Låta nyvunna insikter sjunka in. Synliggöra hur de olika tolkningarna berikat en. (Sin egen tolkning plus övrigas = många olika perspektiv = berikad = större förmåga till att utveckla ett bra helhetsseende.)

För att känna tillhörighet i en grupp behöver man känna att man har något att ge. Att det finns någon som är intresserad av vad man har att ge. Man behöver också vara öppen för och förstå vad andra har att ge, förstå hur vi alla passar ihop som pusselbitar OM vi lär oss att ge och se hur våra olika tankegångar och sätt att vara kan berika. Gå från "vi och dom" till ett respektfullt vi. Skapa en sund balans av att kunna förstå och respektera andra samt att känna att man själv blir förstådd och respekterad.

Ordspråken blir de dörröppnare, som rätt använt, möjliggör utveckling genom att medverka och göra. Som bidrar till att det vi lär oss kommer inifrån och upplevs (istället för att bli tillsagd eller försöka förstå genom att läsa om det). Arbetet berör känslor och aktiverar tankar på ett sätt som engagerar långtidsminnet, vilket i sin tur gör det lättare att bli till en mer bestående kunskap att luta sig mot i livet. 

Att känna tillhörighet = Motsatsen till utanförskap.

Att vara en bra människa som behövs:

Elevtolkning från åk 3

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Emotionell utveckling, helhetsseende & värderingsförmåga

Emotionell utveckling och värderingsförmåga utvecklas genom träning. De går inte att läsa in på samma sätt som kunskap.
Jag kallar den emotionella förmågan för känslomuskler, vilket även yngre elever har lätt att förstå, dessutom ger det dem positiva associationer till att vilja träna dem starka.

Precis som med vanliga muskler räcker det inte att träna lite grand bara någon gång då och då om man vill att någonting ska hända. Det är kontinuerlig träning som gäller för att utveckling ska ske.  Att arbeta med vardagsnära ordspråk som verktyg är ett sätt att nå alla i gruppen. Det fungerar så bra för att man möter upp varje elev precis där hon eller han är i sin egen utveckling då tolkningen görs utifrån den egna förmågan. Alla tränas i att utveckla sin egen tankeförmåga genom att använda sin kreativitet och egna formuleringar i processen. (Istället för att härma någon annans svar eller läsa sig till vad någon annan tycker att det betyder.) Alla får naturlig träning i att sätta ord på sina tankar och på sina känslor. 

Arbetssättet fungerar även som dörröppnare för fler lärprocesser. Att kunna tolka, läsa mellan raderna och förstå metaforer är ju verktyg man behöver bl.a. för att kunna förstå andra människor och ta till sig all övrig litteratur.
Jag har märkt att både intresset för att läsa och att kunna ta till sig innehållet utvecklas positivt genom att eleverna lär sig stanna upp, fundera på olika innebörder och diskutera dem med varandra.
När man blir intresserad av att ta del av hur andra tänker vill man ju göra det i flera former, (tolka ordspråk, tolka poesi, läsa olika former av skönlitteratur, teater o.s.v.) både det skrivna och talade ordet kan berika - väcka känslor - få oss att växa och öka lusten att lära.
Det är fascinerande när man ser intresset väckas hos eleverna när de inser att det finns andra som ser annorlunda på något, att andra kan närma sig exakt samma innehåll från en annan synvinkel och vad som händer när de sedan möts i en diskussion som i sin tur kan leda vidare till ytterligare en ny slutsats. Världens bästa träning i att lära sig tänka med helhetsseende, lyssna aktivt och kunna diskutera konstruktivt.

Värderingsförmåga gör att vi kan värdera olika situationer, att vi kan producera egna värden och jämföra dem med andras, att vi kan se helheter, hitta egna lösningar och utveckla förmågan att kunna välja själva. Enligt hjärnforskaren Matti Bergström är värderingsförmågan en av våra viktigaste förmågor. Även denna förmåga måste tränas, den kan inte läras in som kunskap.
För att kunna hantera framtiden med alla de förändringar vi kommer att möta är denna träning oerhört viktig. När man möter helt nya situationer räcker det ju inte att bemöta dem enbart med gammal kunskap... 

Eftersom förändringar sker så oerhört snabbt idag är det extra viktigt att ha en väl utvecklad värderingsförmåga och kunna lita till den. Värderingsförmågan hjälper oss även att urskilja vilken information som vi ska ta till oss och vilken vi ska sålla bort i informationsflödet som sköljs över oss varje dag i olika former. Värderingsförmågan hjälper oss att veta vad som är rätt och fel och att handla rätt, ta ställning. 

Det känns viktigt att vi lär våra barn utveckla en god värderingsförmåga samt hjälper dem bygga starka känslomuskler.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles 

Elevtolkning från år 3:

"Ett möte mellan två personligheter är som att blanda två kemiska ämnen. 

Om det sker en reaktion förvandlas båda." / Carl Jung 

Förebilder

Att lära av dem som gått före... 🧠 ❤️

Bygga vidare från deras livserfarenhet, visdom och klokskap.
Ta lärdom av. Ta vid. Förvalta. Bygga vidare från.

Att använda kloka förebilders citat är ett fint verktyg för detta. De blir till dörröppnare, ingångar till ett djupare tänkande att mötas kring och lära av i olika steg.
Steg 1. Tänka / Tolka
Steg 2. Redovisa / Delge övriga
Steg 3. Samtal och diskussion
Steg 4. Reflektion

Jag använder gärna Dag Hammarskjölds citat från boken Vägmärken som lektionsunderlag och tankeingångar. Det blir alltid lika många tolkningar som deltagare. Ibland blir det långa tolkningar, ibland som denna: Koncentrerad klokskap med några få ord. Oavsett längd skapas magi vid steg 3 när vi möts i samtal om tolkningarna. Inte nog med att vi lär oss av citatsägaren - vi lär oss av varandra också. Berikas av flera perspektiv som inte bara ger insikter att ta med sig vidare ut i livet utan också breddar vårt helhetsseende och ger en större förståelse för dem vars tankar vi fått ta del av.

Ofta blir illustrationen en tolkning i sig och berikar även den.

Som den här tolkningen av en elev i årskurs 3 💥

🧠 ❤️ 🏋

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Vi är vad vi tänker

Efter alla år som klasslärare där tempot höjts och diverse trender kommit och gått har ordspråksarbetet blivit allt viktigare för mig. Ett arbete där varje elev får egen tid och utrymme att först och främst tänka... Utveckla sina egna tankar och lära sig lita till dem.

Arbetet är språkutvecklande, väcker även en nyfikenhet för läsning och gynnar litteratursamtal då det ökar förmågan att tolka det som står mellan raderna och gör att man uppfattar metaforer och undertoner lättare.

Vi arbetar alltid i dessa steg:

1.  Fundera kring ett ordspråk eller ett citat och göra sin egen tolkning av det. Skriva och illustrera sin tolkning utan påverkan från någon annan. Producera egna tankar.
2. Redovisa sin tolkning för övriga i en trygg miljö. Vi sitter alltid i ring därför att det bildas en helt annan energi då. Vi hjälper den som redovisar sina tankar med våra ögon och vårt kroppsspråk. Övriga lär sig lyssna aktivt och visa respekt.
3. Vi möts i samtal och diskussion om redovisningarna, ämnet och dess lärdomar.
4. Vi reflekterar över vad vi lärt oss. Hur vi växt genom att utveckla våra egna tankar och även hur vi berikats genom de perspektiv vi fått ta del av via övriga tolkningar. Vi utvecklar vårt helhetsseende.

Ibland arbetar vi vidare med fördjupande uppgifter då ämnet automatiskt inbjuder till detta.

Steg 1 är Jagstärkande. Att lära sig utveckla och lita till sina egna tankar är så viktigt.

De övriga stegen bygger broar mellan eleverna - den känslomässiga plattformen vi möts på vid redovisning bygger tillit. De kloka samtal som föds där förbättrar gruppklimatet och tränar den demokratiska processen på ett naturligt och givande sätt. 

Alla kan delta eftersom varje tolkning görs utifrån där eleven själv är i personlig mognad - utifrån sina egna livserfarenheter. Alla har något att lära ut. Alla kan lära något nytt av andra. Den emotionella kompetensen tränas automatiskt genom att få ta del av andras tankar och känslor. Man lär känna de andra på ett nytt sätt, för tänkta tankar istället för det som syns på ytan. Gruppklimatet påverkas positivt. 

Tolkningarna i sig är lärorika, men samtalen som växer ur dem likaså. Diskussionerna, insikterna när en grupp får ett gemensamt AHA som alla sedan kan relatera till och använda sig av i vardagen är ytterligare en vinst. 

När man lär sig använda ord att mötas i behöver inte heller konflikter och frustration ta så stor plats. Man får starkare känslomuskler... 

                                                  Här ovan 4 elevtolkningar från lågstadiet.

                                            

                                                             

Citatet i sin helhet: 

Vi är vad vi tänker. 

Allt vi är börjar i våra tankar. 

Med våra tankar skapar vi vår värld. 

/Buddha

                            

Ett gott skratt förlänger livet

Introduktion till läraren



Ett skratt kan vara befriande. Om man känt sig ledsen blir man gladare efter att ha skrattat. När man får skratta så känner man sig mer avspänd och på bättre humör efteråt. Dessutom är det bra för hälsan, den som skrattat mycket har bättre motståndskraft. 

Syfte med ordspråket

• Synliggöra skrattets betydelse och funktion på olika plan. 
• Synliggöra fördelar med hur skratt och glädje påverkar oss.
• Skapa tillfällen för gemenskap genom skratt och glädje.

Arbetsgången ser ut så här:

Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Det känns bra när man har skrattat, men det händer en massa andra bra saker i kroppen också. Till exempel kommer blodcirkulationen igång och hjärtat slår snabbare. Man får en massa nya vita blodkroppar när man skrattar vilket gör att immunförsvaret blir bättre. Dessutom har man lättare att lösa problem när man känner sig glad och har skrattat. 

Spännande tanke


Barn skrattar mer än vuxna. 
Förr i tiden skrattade man mer än idag. För 50 år sedan skrattade man tre gånger så mycket som idag.


Diskutera


Varför tror ni att barn skrattar mer än vuxna?


Varför tror ni att man skrattade mer förr? 


Hur tror ni det ser ut om ytterligare 50 år? Varför?

Vad betyder det att skratta så man kiknar? Hur känns det?



Sammanfattning / Ord på vägen 


Kom ihåg att skratt inte bara får oss att känna oss glada, det är även lättare att lösa problem när man har skrattat. Det kan också hjälpa med ett leende, kanske bra att prova innan du ska göra något klurigt? Så kom ihåg att le och skratta så ofta du kan. Dessutom smittar det, testa så får du se. 


Arbeta vidare?

Låt eleverna rita eller bygga en skrattmaskin, uppfinningen som kommer vinna nobelpriset i medicin. Ett bra tillfälle att använda fantasin! Presentera och demonstrera maskinerna för varandra i klassen. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Knäpper man en knapp fel blir resten därefter

Introduktion till läraren

Ibland blir det fel, det händer oss alla. Då måste man helt enkelt ta sig tid att börja om från början. Göra om och göra rätt. För det är vad man gör när det blivit fel som avgör hur fortsättningen blir eller hur det kommer sluta.

Syfte med ordspråket

• Träna sig att tänka långsiktigt och förstå hur kedjereaktioner kan uppstå.
• Träna sig att tänka med helhetsseende och att förstå handling - konsekvens.
• Förstå att när något gått fel kan det bästa alternativet vara: Gör om, gör rätt. Det tar mindre kraft och kostar mindre än att fortsätta på fel väg.
• Förstå att det är bra att ta sig tid att tänka efter noga innan man påbörjar något nytt, så att man vet att det blir rätt från början. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning

Erfarenheter
Visste du att när man byggde det lutande tornet i Pisa och märkte att det inte var rakt så försökte man bygga vidare med den högsta biten av tornet i en annan vinkel för att försöka lindra problemet istället för att riva och börja om från början igen?

Diskutera
Om du kunde skriva ett brev till dem som byggde det lutande tornet i Pisa och skicka bakåt i tiden, vad skulle du skriva till dem då?
 Har vi i den här klassen gjort något lite för fort någon gång, utan att tänka efter noga i förväg? Lärde vi oss något av det? Har vi ändrat några rutiner efter det? Hur ska vi göra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt när vi tar framtida beslut? Hur någon andra förslag vi kan använda som passar just nu?

Spännande tanke
Att skriva en berättelse och hitta på innehållet medan man skriver eller att planera vad man vill ha med i den innan man sätter igång kan göra stor skillnad på resultatet. Om man först funderar på hur den ska börja och sluta, vilka som ska vara med i berättelsen och en händelse som man sedan kan skriva mer om, så går det lättare att skriva och blir ofta ett mycket bättre resultat.

Sammanfattning / Ord på vägen
Precis som du kan planera en berättelse kan du planera din egen livsväg genom att göra kloka och genomtänkta livsval. Tage Danielsson har sagt: ”Säll är den som har som rättesnöre, att tänka efter före.” Men om du förhastar dig någon gång så kom ihåg: Det går alltid att knäppa upp och börja om från början igen.

Arbeta vidare?
-Gör ett skrivexperiment. Dela klassen i två grupper. Ge båda grupperna samma rubrik. Den ena gruppen ska börja skriva sin berättelse bums, utan tid att planera sitt innehåll. Den andra gruppen får en stund på sig att planera sin berättelse och en tankekarta till förfogande att skissa på innehåll och karaktärer. Jämför sedan resultaten och diskutera hur det kändes i de olika grupperna. (Detta kan även vara en bra ingång till framtida skrivuppgifter att luta sig mot.)

-Låt eleverna, enskilt eller i grupper, skissa på en fiktiv persons utveckling med start i skolan. Det kan vara en person som gör medvetna val och har ett mål att gå mot i livet eller en person som sällan gör något som är genomtänkt. Här kan man med fördel använda sig av serierutor för att göra det hela lustfyllt och lättöverskådligt. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Känslomuskler

Känslomuskler - mitt samlingsnamn på emotionell kompetens. Ett ord som är lätt att förstå och som även väcker positiva associationer och förståelse för att de går att träna. 

Värderingsförmåga - hjälper oss i alla de olika valsituationer vi ständigt utsätts för. Att ha en god utvecklad värderingsförmåga är särskilt viktigt när vi ställs inför helt nya situationer som vi ska klara av att ta ställning till. Den guidar oss, vägleder oss på olika sätt. I vad som är rätt och fel, får oss att förstå etik och moral, handla med gott omdöme, sålla i strömmen av intryck och nyheter. Hjälper oss att handla rätt.

Känslomuskler och värderingsförmåga är båda förmågor som behöver kontinuerlig träning. De är förmågor som precis som allt som har med känslor att göra måste tränas - varas med om, de kan inte läsas in på samma sätt som kunskap. 

De olika stegen i ordspråksarbetet är mitt bästa träningsredskap för detta. Kanske därför att det går via både hjärna och hjärta, väcker känslor och på så sätt når långtidsminnet. Känslor är ju porten till långtidsminnet... 

Tycker om bilden som symboliserar ordet Känslomuskler. Har printat den på ett antal tröjor, bland annat dessa: 

”Educating the mind without educating the heart is no education at all.” /Aristoteles

"Ett möte mellan två personligehter är som att blanda två kemiska ämnen. Om det sker en reaktion förvandlas båda." /Carl Jung

 Introduktion till läraren

Det som sker när människor möts kan se ut på så många olika sätt. Under rätt förutsättningar kan vänskap och kärlek kan uppstå, positiva gruppklimat kan växa fram i klasser, arbetsgrupper och idrottsföreningar. Men det kan även ske negativa reaktioner p.g.a. brist på tolerans eller bråk mellan grupper när man känner sig hotad eller inte förstår andras levnadssätt. Genom att skapa medvetenhet, förståelse och tolerans kan fler positiva reaktioner uppstå, både på individ och på gruppnivå. 

Syfte med citatet

• Synliggöra hur äkta möten mellan människor kan berika.
• Synliggöra hur positiva reaktioner kan se ut och vad de kan leda till.
• Synliggöra hur negativa reaktioner kan se ut och vad de kan leda till. 
• Skapa tolerans och synliggöra hur olikheter kan berika och lära av varandra. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av citatet som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Elevtolkning fr åk 3

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Berätta gärna för eleverna om en egen erfarenhet där ett möte betytt/betyder mycket för dig. 

Spännande tanke
Kom ihåg att ditt kroppsspråk, ditt tonfall och ansiktsuttryck påverkar hur den du möter uppfattar dig och många gånger även hur mötet blir. Ögonkontakt är också viktigt. Det finns ett uttryck som säger att ögonen är själens spegel. Vänliga ögon är bästa inbjudan, så se på andra som du själv vill att andra ska se på dig. Tänk på att du, när du påverkar någon annan, gör det på ett bra sätt. 

Diskutera

Har du varit med om ett möte med någon person som betytt mycket för dig? Har du någon gång förändrat dig, utvecklats p.g.a. något du lärt dig av en annan person? Kan ni komma på någon person som fått många människor att förändras eller ändra sitt beteende och sina handlingar? 

Sammanfattning / Ord på vägen
Starka karismatiska ledare kan trollbinda hela grupper av människor. Det finns både goda och onda exempel på det från olika länder och genom historiens gång. Alla har från början varit ensamma men fått många att ansluta sig med tiden. Det är viktigt att man själv kan analysera och ta reda på vilka krafter man ansluter till. I stort och i smått. 

Är det t.ex. ett bra kamratgäng / politiskt parti o.s.v. med förmåga till helhetsseende och goda värderingar? 

Arbeta vidare?

Dramatisera olika slags möten och händelseförlopp som de kan leda till. Alternativt låt eleverna skriva om olika möten och händelseförlopp i text eller serieform. Om några gestaltar ett negativt händelseförlopp kan ytterligare en lärorik diskussionsuppgift läggas till:
-Hur kunde de ha handlat istället för att förhindra det som hände i berättelsen? (Berättelserna kan vara på individnivå eller gruppnivå för att synliggöra vad som kan hända när människor påverkar varandra.)

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Vänliga veckan

1946 uppmärksammande en trafikräknare att de flesta människor såg allt annat än glada ut. Han såg bara 12 personer som log, 15 som såg nöjda ut medans hela 8569 stycken såg ut som de var på väg till en begravning.

När tidningsförläggaren Harry Lindqvist fick höra det blev han inspirerad att försöka påverka och grundade då Vänliga veckan. En vecka då man förväntades vara extra vänlig och artig. 

Till teman som vänlighet i trafiken, på arbetsplatsen och i familjen har även vänlighet på nätet tillkommit. 

Veckan lades ner vid millennieskiftet men återuppstod igen 2014. Tidigare inföll den första veckan i november men har flyttats eftersom den då drunknade i konkurrensen från Halloween. Nu ligger Vänliga veckan i februari - samma vecka som alla hjärtans dag.

Vänliga veckan. Sju dagar som kan bli fler.

Det sprider sig som ringar på vattnet

Introduktion till läraren

Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra. Det gäller allt från humör och en viss stämning till olika former av handlingar. Från skvaller till ryktesspridning, mellan personer och via sociala medier. Det kan vara goda handlingar och ansvarstagande som sätter igång positiva kedjereaktioner. Men även mindre bra saker som t.ex. nedskräpning och miljöförstöring. Alla är med och påverkar, på något sätt, i någon riktning.

Syfte med ordspråket

• Förstå sambandet mellan handling – konsekvens. 
• Ta ansvar för vad man sprider för stämning och handlingar.
• Synliggöra kedjereaktioner.
• Känna glädje i att kunna påverka positivt.
• Få praktisera övningsexempel på det. 

-Låt deltagarna tolka ordspråket i text och bild. Detta görs enskilt och helt utifrån egna tankar och associationer. Detta steg är utvecklande på många sätt, bl.a. lär man sig att tänka helt egna tankar, lita till dem och sedan stå för dem i redovisningen som följer, vilket utvecklar civilkurage och självförtroende. 

-Nästa steg är att alla deltagarna får presentera sina tolkningar för varandra och därefter kan den som leder övningen knyta ihop processen med stöd av de olika samtalsförslagen under bilden. Allt avslutas med tid för reflektion om nyvunna lärdomar… 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tolkning. Eleverna skriver av citatet som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Redovisning. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt…
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Reflektion, att prata om och synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv. 

Förslag på lärarledd uppföljning

Erfarenheter

Vänlighet och ett gott humör smittar. 

Berätta om vänliga klubben: Den startades av en person i Sverige som tänkte ut olika trevliga handlingar att iscensätta till andra helt främmande människor. T.ex. att köpa en glass eller en kopp kaffe på ett café och be personalen ge den till nästa person som beställer.

Spännande tanke

Eftersom gåvan man ger till en okänd person i vänliga klubben förblir okänd för en själv måste det ju vara spännande att få fantisera om hur personen kommer reagera? Om den blir lika glad som förvånad? Kanske den tror att det är en dold kamera gömd någonstans? Hur kommer den känna sig när den förstår att det faktiskt är på riktigt? Vilka tankar och känslor personen kommer bära med sig efter det? Vad den kommer berätta för andra om vad som hänt? Tänk om personen blir så glad att han eller hon vill göra någonting liknande för andra? Tänk om fler människor bestämmer sig för att sprida goda gärningar? 

Goda gärningar, handlingar och god stämning är något som är trevligt när det sprids. (Men tyvärr finns det även saker som inte är det, t.ex. att prata negativt om andra, sprida rykten på olika sätt, via sociala medier o.s.v. Prata om detta och gör jämförelser.)

Diskutera

-Kan du vara med och påverka stämningen i din klass? På din skola? Hur?
-Kan du påverka tonen och nivån på det som sker på nätet? Hur? 

-Vad kan du göra om du upptäcker något som känns oschysst?

Laborera / arbeta vidare

Till exempel:

-Utforma en god ton policy tillsammans om hur man ska förhålla sig på nätet och i sociala medier.
-Testa att göra goda gärningar idag (eller under en längre period). Håll upp en dörr, invänta någon med vänliga ögon. Använd kroppsspråket på ett positivt sätt. Säg vänliga kommentarer till andra. Sprid vänlig och god stämning. Sätt igång vänlighetsringar och låt dem sprida sig vidare. 

-Utvärdera och berätta, har det märkts någon skillnad? 

Ord på vägen / metafor

Ringarna i sjön vänder åter när de når kanten…

Om man kastar en sten i en sjö så den bildar ringar på vattnet kommer de att bli större och större när de sprids. Till slut slår de mot en kant och vänder åter, inåt igen.
Tänk om det är på samma sätt med goda handlingar du gör. De startar en kedjereaktion och kommer kanske på något sätt vända åter till dig igen, fast du då inte har någon aning om att de i själva verket föddes ur något bra du en gång gjorde.  Det kan vara i form av ett gott gruppklimat eller en god stämning, lika gärna som handlingar av olika slag. 

Allt du gör och allt du säger kan sprida sig vidare till andra. Vad vill du sprida vidare?

Reflektera 

Vad har du lärt dig av ordspråket? 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Gråten är själens tvättmaskin

 Introduktion till läraren

Just när man gråter känns det kanske som om man aldrig ska kunna bli glad igen. Men efter att man fått gråta ut och har gråtit klart känns det ofta mycket bättre. Då kan man ta ett djupt andetag och få tillgång till ny kraft. Plötsligt är det lättare att se klart på situationen och även att blicka framåt. 

Syfte med ordspråket:

• Våga följa sina känslor och inte skämmas för att gråta. 
• Få andra att våga göra detsamma. 
• Vara tillåtande och erbjuda tröst och tid till den som är ledsen. 
• Fundera på hur olika känslor kan hjälpa oss i olika situationer.

Arbetsgången ser ut så här:

Tänka / Tolka 

Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva. Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig.
 (Tolkningen fungerar bra som läxa. Då ges extra tid och utrymme för ostörd inåtlyssning.) 

Tala / Lyssna

Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv.
Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 

Samtal och diskussion

Först här kommer läraren in aktivt. 
Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

Tänka / Reflektion

Synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man blivit berikad genom att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Förslag till läraren att luta sig mot (till samtalet som följer efter elevernas redovisningar av sina tolkningar)

Erfarenheter


Vad gör man med sina kläder om man råkat smutsa ner dem, kanske ramlat där det är lerigt? Jo, man tvättar dem i tvättmaskinen där de blir rena och redo att användas igen. Inget konstigt med det, eller hur?


Spännande tanke


Om du slagit dig så behöver du stanna upp en stund tills det inte gör ont längre. Då kan det vara skönt att få gråta ut och kanske bli tröstad av någon. Samma sak är det om något inte känns bra på insidan. Om du känner dig ledsen. Någon har kanske sårat dig? Du har kanske bråkat med någon och bråket gick överstyr så att ni sa saker till varandra i vredesmod? Du kanske är så arg eller ledsen att du börjar gråta - vilket faktiskt kan vara bra! 
När du gråter hjälper dina tårar dig att tvätta rent det som inte känns bra på insidan. 

Efteråt är det lättare att se klart på situationen då ”känslorna är rena igen”. Det andra har sköljts bort och åkt ut med tårarna. Man kan få ny energi och reda ut det som hänt på ett bättre sätt om man först fått gråta ut, gråta klart. Då hittar man lättare ord som kan lösa problem. Det är lättare att lyssna på och förstå andra. Lättare att förklara varför man blev ledsen och säga förlåt till någon man sårat. Det går bättre att förklara varför det gick överstyr när man inte är känslomässigt låst eller går i försvar. 


Diskutera

Vad betyder det att gå i försvar? Att låsa sig känslomässigt? Har du någon erfarenhet av det? 
Det är skönt, men ibland svårt, att säga eller göra förlåt. Har du några bra tips på hur man kan göra det? 

Sammanfattning / Ord på vägen


Kom ihåg: Att gråta ut betyder att få gråta klart. Det är alltid lättare att se klart på en situation när man inte är låst känslomässigt, d.v.s. påverkad av en stark känsla som tar över. Kom ihåg att känslor har en mening. De finns där för att hjälpa oss, använder vi dem rätt och lär oss lyssna till dem hjälper de oss att må bra igen. 

Så även om det känns som du aldrig kommer bli glad igen just när du gråter, kommer det att kännas bättre när du gråtit klart. (Att svälja gråten gör ju bara att man går omkring med en klump i halsen och känner sig fortsatt skör.) Nu när du vet det kommer du säkert bli extra bra på att trösta någon annan som är ledsen, erbjuda tröst och tid att gråta klart. Kanske även genom att säga ordspråket: Gråten är själens tvättmaskin. 

Arbeta vidare?


Vilka fler känslor finns det och hur kan de hjälpa oss i olika situationer? Kartlägg fler känslor och deras funktioner. Till exempel oro och rädsla, kan de hjälpa oss att undvika saker och situationer som är farliga för oss? Ger irritation oss kraft att säga ifrån? Ger nyfikenhet oss mod att våga prova nya saker? Vad gör glädjen med oss?

Låt eleverna rita och skriva vad de kommer fram till, enskilt eller i grupp. De kan till exempel göra en känsloguide som lär andra att lyssna till och använda känslor på ett bra sätt. 

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles