Skolstart / Uppstartsövning

Främlingar är vänner som du ännu inte känner

Introduktion till läraren:

Kanske har klassen en ny sammansättning och känner inte varandra än? Eller så känner vi varandra för de yttre egenskaperna mer än för de inre? Vi känner varandra till utseende, fritidsintressen och var vi bor. Vi känner inte riktigt varandra på djupet. I sådana här situationer är det viktigt att få tid och tillfällen att lära känna varandra på ett nytt sätt för att kunna se med nya ögon (värderingar).

Syfte

• Skapa ett bra gruppklimat.

• Se möjligheter i nya möten, visa vägar till att uppnå vänskap. Brobyggare. 

• Få alla att känna sig trygga bland nya personer, och i nya situationer.

• Väcka nyfikenhet inför att lära känna nya skolkamrater eller gamla på nya sätt.

• Känna tillhörighet.

_________________________________________________________________

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tänka / Tolka. Eleverna skriver av ordspråket som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 

2. Tala / Lyssna . Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild. 
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt.

3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt.
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.

4. Tänka / Reflektion. Synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.

Lärarledd del, att luta sig mot efter elevernas redovisningar:

Erfarenheter

Berätta om någon situation där du själv var helt ny. Från barndomen eller vuxenlivet, i någon idrottsförening, skolklass, nytt land eller arbetsplats dit du kom som främling.  Hur kände du dig? Hur mottogs du? Hur gjorde du för att lära känna andra? Var det någon eller några andra som tog kontakt med dig? Lärde du då känna någon som betyder/betydde mycket för dig?

Spännande tanke

Den personen / de personerna hade kanske inte betytt något för mig idag om jag inte hade ansträngt mig då för att knyta nya vänskapsband. (Låt gärna eleverna berätta om sina liknande erfarenheter.)Ni i den här gruppen kommer kanske att hitta vänner för livet bland era klasskamrater och skolkamrater. Undrar vad ni gör tillsammans om 1 år, 5 år, 10 år, 25 år o.s.v. Undrar om ni kommer minnas då hur allting började?Alla i klassen kan aktivt vara med och skapa goda vänskapsband och ett gott gruppklimat. I en grupp där alla känner sig trygga och välkomna, hur lika eller olika man än är, fungerar allt så mycket bättre. Det är lättare att lära sig, diskutera, utvecklas och tänka i en sådan grupp. Ibland är det lättare att skapa ett bra gruppklimat om alla i gruppen är nya, som i en ny klass. Men det går och är lika viktigt att göra i en grupp som redan hängt samman ett tag. Då måste man ibland kunna bryta vissa mönster och byta ut dem mot nya som fungerar ännu bättre.

Diskutera

-Vad är ett bra gruppklimat? -Hur känns det att vara i en sådan grupp? -På vilka sätt blir man påverkad? -Hur känns motsatsen? -På vilka sätt blir man påverkad? -Hur kan vi i den här klassen skapa ett bra gruppklimat? -Vad är fördomar? -Varför uppstår fördomar? -Hur kan man motverka att de uppstår? -Vad kan man göra mot de som finns? -Vad är utanförskap och vad innebär det? -Kan ni ge några exempel på hur utanförskap kan se ut? -Kan ni ge några exempel på hur man kan motverka det? -Vad menas med främlingsfientlighet? -Hur kan man motverka att det uppstår? -Vad är civilkurage? -Kan ni ge några exempel på ”hjältar” som genom sitt civilkurage eller genom sin handlingskraft förbättrat livet för någon eller några?

Ord på vägen

Allt nytt måste övas på kontinuerligt innan det automatiskt görs av alla på ett naturligt sätt. Som en ny stig som bildas. Man måste trampa upp den genom att gå där många gånger. Om bara en eller några går där ibland blir det ju aldrig någon stig. Kom ihåg att fortsätta bilda nya vänstigar genom att använda dem ofta och även att ta ansvar för att vara med och skapa ett bra gruppklimat.

Sista frågan

Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket?

Arbeta vidare? 

- Arbeta med ord som civilkurage, vardagshjältar, hjältemod och att vara en god 

förebild. Skriv förklaringar / beskrivningar till orden. - Lista olika hjältar. Ta reda på fakta om dem, skriv egna faktablad om den / dem du väljer. - Gör planscher om de olika hjältarna. - Gör presentationer och redovisa för övriga i klassen. Ett intressant och meningsfullt sätt att träna tal och redovisning där man samtidigt får sprida information om goda förebilder att inspireras av.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Jorden bär ditt avtryck... 👣 ❤️

Jorden bærer dit aftryck

The earth bears your mark

Jag har varit en månad i Köpenhamn. Morgontimmarna ägnades åt att skriva och resten av dagen åt att tänka, promenera och lära av staden. En stad som har så mycket att lära ut...

På Drottning Louises bro finns den här skylten i gatan, precis där bron övergår till Nørrebrosidan. Det finns fler, med samma text, på olika språk runtomkring på Nørrebro och de är alla tillverkade av återvunna gravstenar från en närliggande kyrkogård.

Svindlande tankar om vem / vilka som ursprungligen förärats dem. 

Fint att få ta del av dem i sin nya form.

Stannade upp varje gång jag passerade och lät mig påverkas. 

Något hände i mig vid den här gatuskylten. Det blev ännu tydligare vilka avtryck jag vill lämna.

Budskapet / Citatet är från den nu pensionerade rektorn Lise Egholm som genom sina morgonsamlingar hade som motto att bygga broar mellan sina elever och genom det, mellan människor. 

Morgonsamling... Fint!
Att samlas kring samtal som berör, väcker känslor och skapar medvetenhet. Samtal som ger gemensamma insikter, skapar meningsfullhet och bygger värdegrund. Samtal som väcker tankar och breddar perspektiv. Samtal som ger utveckling både på individ och gruppnivå. Fint!

Ett ordspråk eller ett citat är som koncentrerad visdom. Det blir till en slags mötesplats i sig - en filosofisk mötesplats. Det blir även ett tankefrö vilket mer kan växa ur. Samtidigt som det fungerar som en minnesport till de känslor och insikter som uppstod genom arbetet med det. 

Känslor är porten till långtidsminnet... Det vi känt och tänkt om blir till en mer bestående kunskap. 

Mitt ordspråksarbete är det avtryck jag vill efterlämna. Efter lite mer än trettio års användning av det vet jag hur kraftfullt det är och hur gott det kan göra. Att använda meningsfulla ordspråk och citat öppnar upp och berör. Att använda dem på ett språkutvecklande sätt (läsa - tänka - tolka - skriva -illustrera - tala - lyssna - samtala - reflektera) är en kraftfull process. De fyra stegen i Ordspråksarbetet sår tankefrön, bygger värdegrund och tränar värderingsförmåga likaväl som de bygger känslomuskler och tränar den demokratiska processen på ett naturligt sätt. Blir till brobyggen mellan dem som deltar. Alla får komma till tals på lika villkor. Alla lär sig lyssna aktivt. Alla blir erbjudna fler perspektiv och får genom det en större helhetsbild. 

Att lära känna andra för deras tankar och lära sig mötas i samtal om dem skapar ett gott gruppklimat. Att bli nyfiken på andras tankar och lära sig respektera dem skapar ett äkta vi (istället för vi och dom). Brobyggen mellan människor... ett processarbete, där ordspråken blir till ett fantastiskt verktyg. 

Ordspråksverkstaden är ett avtryck jag vill lämna...

Vilket avtryck är du här för att efterlämna?

Vilket avtryck lämnar du?

Jorden bär ditt avtryck... 👣 ❤️

”Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges.” / Søren Kierkegaard

Introduktion till läraren

Det är så lätt att ta efter och bara följa andra. Låta sig bli påverkad av alla utifrån kommande intryck. Vi lyssnar ofta mer till dessa än till att lyssna inåt, på vår egen inre röst. 

Men genom att vända på allt och visualisera sig själv i slutet av livet kan vi få upp ögonen för vilka frön vi behöver plantera idag för att kunna skörda det vi verkligen vill ha längre fram i livet. Det vi gör idag påverkar det liv vi får. Det vi gör idag bygger vår framtid. 

Syfte med citatet

• Förstå vikten av egna medvetna handlingar och beslut. 
• Förstå innebörden av handling / konsekvens och kraften som finns i det.
• Utveckla förmågan att tänka noga och lyssna inåt. 
• Skapa sitt liv ansvarsfullt och medvetet. 

Arbetsgången ser ut så här:

1. Tänka / Tolka. Eleverna skriver av citatet som blir själva rubriken. (Använd med fördel ett papper eller en skrivbok där man både kan rita och skriva.)
   Prata inte om betydelsen utan låt alla göra sin tolkning utifrån egna tankar och därefter illustrera sin text. Ibland hör bilden samman med texten, ibland blir bilden en tolkning i sig. Det här steget går även bra att göra som läxa vilket ökar möjligheten att tänka egna tankar ostört i sin egen takt. 
2. Tala / Lyssna. Man delar med sig av sin tolkning och visar upp / berättar om sin bild.
   Man får öva tal - muntligt framförande. Viktigt att trygghet råder i gruppen, att alla lyssnar aktivt på de andras tolkningar. Här blir man berikad med flera olika tankar och perspektiv. Alla får komma till tals på lika villkor. Den demokratiska processen tränas naturligt. 
3. Samtal och diskussion. Först här kommer läraren in aktivt.
   Nedan finns ett samtalsunderlag med förslag för läraren att luta sig mot.
4. Tänka / Reflektion. Synliggöra nyvunna insikter. Både dem man fått genom att utveckla sitt eget tänkande, men också hur man berikats av att lyssna på de andras tolkningar och perspektiv.
   

Samtalsunderlag till det lärarledda samtalet efter elevernas redovisning.

Erfarenheter

Berätta om något du är stolt över att ha gjort i ditt liv.

Berätta om något du är tacksam över.

Berätta om en egen erfarenhet från ditt liv som du hade gjort annorlunda om du vetat vad den skulle leda till. Eller om något du ångrar att du inte gjorde och varför. 

Spännande tanke
Blunda, lägg handen på hjärtat och känn efter vad som är viktigt för dig att uppnå i ditt liv. 

Se dig själv som 20-åring, 30-åring, 40-åring, 50-åring, 60-åring o.s.v. 

Hur lever du? Vad arbetar du med?

Vilka människor finns i ditt liv och vad betyder de för dig? 

Vad betyder du för dem?

Diskutera

Om vi skulle kunna se på livet från en annan synvinkel - från framtiden, vad skulle vara viktigt för oss då? 

Se dig själv som en vis 90-åring som ser tillbaka på sitt liv. 

Vad ser du? Vad känner du? 

Vad är du stolt och nöjd över att ha åstadkommit i ditt liv? 

Vad är du tacksam över att ha fått uppleva?

Vilka relationer har gett dig mest glädje?

Finns det något du önskar att du hade gjort annorlunda?

Vilka råd vill du ge till dig själv att ta med genom livet?

Sammanfattning / Ord på vägen
Fundera på allt du kan göra för att få det liv du verkligen vill ha. 

Kom ihåg:

Det vi gör idag påverkar det liv vi får. 

Det vi gör idag bygger vår framtid. 

Arbeta vidare?

Skriv ett brev från framtiden till dig själv. Avsändaren är du själv som 90-åring. 

Vad vill du berätta om livet? 

Vilka råd vill du ge? 

Vad vill du skicka med för viktiga tankar?

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Tillhörighet är motsatsen till utanförskap

Vissa saker är svåra att läsa sig till. Tillhörighet är en sådan. Du kan läsa om vad det innebär, få en insikt om ordets betydelse, men det innebär inte att du kan känna det. Om du själv får insikten men befinner dig i en grupp där otrygghet råder är det ju svårt att känna den där tryggheten som behövs för att öppna upp dörren till känslan av tillhörighet. 

En klass är som samhället i miniatyr. Här möts olika personligheter. Det vi lär oss här tar vi med oss vidare ut genom livet. En klass är en bra plats att få uppleva och träna kontinuerligt på situationer som tränar allt som har med trygghet och respekt att göra. Allt från den demokratiska processen till etik och moral (kunskap om ett slags känslomässigt gemensamt regelverk att förhålla sig inom) kan ge ett varmare gruppklimat, skapa trygghet och genom det en äkta känsla av tillhörighet. 

För att känna äkta tillhörighet i en grupp behöver man arbeta aktivt och kontinuerligt med upplevda övningar och uppgifter. Det behöver få göras. Man behöver delta aktivt och vara en del av det. 

Nu har jag använt mitt ordspråksverktyg i över trettio år och det som från början  bestod av två steg har tack vare eleverna och beprövad erfarenhet över tid utvecklats till fyra. Alla lika viktiga. Fyra steg som bl.a. skapar tillhörighet. 

Jag använder elevnära ordspråk som verktyg och de fyra stegen utgör själva ramen för hur processen går till. Jag har förstått att det ger trygghet i att veta att de olika stegen alltid är detsamma, då blir det lättare för tankarna att flyga fritt när man gör sin tolkning. (Om jag vet hur jag sedan ska delge mina tankar och hur de kommer tas emot behöver jag inte lägga energi på att oroa mig för det...)

Steg ett: Tolka ordspråket, eller citatet, i text och bild. Tränar att lära sig lyssna inåt, tänka egna tankar och lära sig lita till dem. Tränar att skriva och att illustrera. 

Steg två: Redovisning. Att först tala och sedan lyssna. Att lära sig delge de andra sin tolkning under trygga lärarledda förhållanden tränar även självförtroendet, ger talträning och att stå för sina tankar. När man sedan får lyssna aktivt på de andras tolkningar blir man berikad med flera olika perspektiv och får dessutom lära känna de andra för mer än det som syns utanpå... Man får lära känna andra för deras tankar och får upp ögonen för inre egenskaper. 

Steg tre: Samtal och diskussion. Ett lärarlett samtal där visdomar från de olika redovisningarna synliggörs och förstärks. Där insikter får landa och där man möts i ett filosofiskt samtal. Här brukar jag avsluta med mina egna ord på vägen. (Min andemening jag vill skicka med från just det här ordspråket. Något jag aldrig talar om innan alla har fått göra sina egna tolkningar, för att inte styra eller påverka någons tankar.)

Steg fyra: Reflektion. Tänka ett varv till för sig själv. Låta nyvunna insikter sjunka in. Synliggöra hur de olika tolkningarna berikat en. (Sin egen tolkning plus övrigas = många olika perspektiv = berikad = större förmåga till att utveckla ett bra helhetsseende.)

För att känna tillhörighet i en grupp behöver man känna att man har något att ge. Att det finns någon som är intresserad av vad man har att ge. Man behöver också vara öppen för och förstå vad andra har att ge, förstå hur vi alla passar ihop som pusselbitar OM vi lär oss att ge och se hur våra olika tankegångar och sätt att vara kan berika. Gå från "vi och dom" till ett respektfullt vi. Skapa en sund balans av att kunna förstå och respektera andra samt att känna att man själv blir förstådd och respekterad.

Ordspråken blir de dörröppnare, som rätt använt, möjliggör utveckling genom att medverka och göra. Som bidrar till att det vi lär oss kommer inifrån och upplevs (istället för att bli tillsagd eller försöka förstå genom att läsa om det). Arbetet berör känslor och aktiverar tankar på ett sätt som engagerar långtidsminnet, vilket i sin tur gör det lättare att bli till en mer bestående kunskap att luta sig mot i livet. 

Att känna tillhörighet = Motsatsen till utanförskap.

Att vara en bra människa som behövs:

Elevtolkning från åk 3

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles

Emotionell utveckling, helhetsseende & värderingsförmåga

Emotionell utveckling och värderingsförmåga utvecklas genom träning. De går inte att läsa in på samma sätt som kunskap.
Jag kallar den emotionella förmågan för känslomuskler, vilket även yngre elever har lätt att förstå, dessutom ger det dem positiva associationer till att vilja träna dem starka.

Precis som med vanliga muskler räcker det inte att träna lite grand bara någon gång då och då om man vill att någonting ska hända. Det är kontinuerlig träning som gäller för att utveckling ska ske.  Att arbeta med vardagsnära ordspråk som verktyg är ett sätt att nå alla i gruppen. Det fungerar så bra för att man möter upp varje elev precis där hon eller han är i sin egen utveckling då tolkningen görs utifrån den egna förmågan. Alla tränas i att utveckla sin egen tankeförmåga genom att använda sin kreativitet och egna formuleringar i processen. (Istället för att härma någon annans svar eller läsa sig till vad någon annan tycker att det betyder.) Alla får naturlig träning i att sätta ord på sina tankar och på sina känslor. 

Arbetssättet fungerar även som dörröppnare för fler lärprocesser. Att kunna tolka, läsa mellan raderna och förstå metaforer är ju verktyg man behöver bl.a. för att kunna förstå andra människor och ta till sig all övrig litteratur.
Jag har märkt att både intresset för att läsa och att kunna ta till sig innehållet utvecklas positivt genom att eleverna lär sig stanna upp, fundera på olika innebörder och diskutera dem med varandra.
När man blir intresserad av att ta del av hur andra tänker vill man ju göra det i flera former, (tolka ordspråk, tolka poesi, läsa olika former av skönlitteratur, teater o.s.v.) både det skrivna och talade ordet kan berika - väcka känslor - få oss att växa och öka lusten att lära.
Det är fascinerande när man ser intresset väckas hos eleverna när de inser att det finns andra som ser annorlunda på något, att andra kan närma sig exakt samma innehåll från en annan synvinkel och vad som händer när de sedan möts i en diskussion som i sin tur kan leda vidare till ytterligare en ny slutsats. Världens bästa träning i att lära sig tänka med helhetsseende, lyssna aktivt och kunna diskutera konstruktivt.

Värderingsförmåga gör att vi kan värdera olika situationer, att vi kan producera egna värden och jämföra dem med andras, att vi kan se helheter, hitta egna lösningar och utveckla förmågan att kunna välja själva. Enligt hjärnforskaren Matti Bergström är värderingsförmågan en av våra viktigaste förmågor. Även denna förmåga måste tränas, den kan inte läras in som kunskap.
För att kunna hantera framtiden med alla de förändringar vi kommer att möta är denna träning oerhört viktig. När man möter helt nya situationer räcker det ju inte att bemöta dem enbart med gammal kunskap... 

Eftersom förändringar sker så oerhört snabbt idag är det extra viktigt att ha en väl utvecklad värderingsförmåga och kunna lita till den. Värderingsförmågan hjälper oss även att urskilja vilken information som vi ska ta till oss och vilken vi ska sålla bort i informationsflödet som sköljs över oss varje dag i olika former. Värderingsförmågan hjälper oss att veta vad som är rätt och fel och att handla rätt, ta ställning. 

Det känns viktigt att vi lär våra barn utveckla en god värderingsförmåga samt hjälper dem bygga starka känslomuskler.

"Educating the mind without educating the heart is no education at all." / Aristoteles 

Elevtolkning från år 3:

"Ett möte mellan två personligheter är som att blanda två kemiska ämnen. 

Om det sker en reaktion förvandlas båda." / Carl Jung 

Förebilder

Att lära av dem som gått före... 🧠 ❤️

Bygga vidare från deras livserfarenhet, visdom och klokskap.
Ta lärdom av. Ta vid. Förvalta. Bygga vidare från.

Att använda kloka förebilders citat är ett fint verktyg för detta. De blir till dörröppnare, ingångar till ett djupare tänkande att mötas kring och lära av i olika steg.
Steg 1. Tänka / Tolka
Steg 2. Redovisa / Delge övriga
Steg 3. Samtal och diskussion
Steg 4. Reflektion

Jag använder gärna Dag Hammarskjölds citat från boken Vägmärken som lektionsunderlag och tankeingångar. Det blir alltid lika många tolkningar som deltagare. Ibland blir det långa tolkningar, ibland som denna: Koncentrerad klokskap med några få ord. Oavsett längd skapas magi vid steg 3 när vi möts i samtal om tolkningarna. Inte nog med att vi lär oss av citatsägaren - vi lär oss av varandra också. Berikas av flera perspektiv som inte bara ger insikter att ta med sig vidare ut i livet utan också breddar vårt helhetsseende och ger en större förståelse för dem vars tankar vi fått ta del av.

Ofta blir illustrationen en tolkning i sig och berikar även den.

Som den här tolkningen av en elev i årskurs 3 💥

🧠 ❤️ 🏋

"Educating the mind without educating the heart is no education at all."

Aristoteles